Så där sitter jag i godan ro på ett fik i Uppsala och läser en bok. Och så börjar hon prata med mig.
Jag har tagit med en bok för jag räknar med att sällskapet kommer att bli minst en kvart sen, och jag vill bli lämnad i fred. Det här är dock ett fik där folk pratar med varandra.
– Vad läser du? säger hon.
Hon har självlysande hår och jag gissar att hon går kandidatprogrammet i tvärvetenskaplig kulturanalys. (Jag vet inte hur de ser ut, men jag tror att de har spännande frisyrer.)
Jag håller upp boken, The Yellow House. Den handlar om när Gauguin och van Gogh bodde i samma hus i Arles i två månader 1888, fram till dess att van Gogh skar av sig sitt vänstra öra och Gauguin såg det som en signal om att det var dags att flytta ut.
The Yellow House är så gott som ogenomtränglig i kafémiljö. Men om man försöker inbilla främmande människor att man är konst- eller historieintresserad eller kanske till och med intellektuell är det en utmärkt bok att läsa i offentliga miljöer. Och det gör man ju. Särskilt i Uppsala.
– Åh, den är jättebra. Jag kan identifiera mig med både Gauguin och van Gogh, säger hon.
Det är då min inre autist vaknar till liv och säger:
– Du har både psykos och syfilis?
Jag är verkligen en people person.
Det finns tecken man ska leta efter om man är orolig över att man har autism. Autistiska personer fascineras ofta av siffror.
Själv är jag lite småtokig i kalendrar och portkoder. 1841 till exempel hörde till ett hus på Västra Ågatan. Det var samma år som Carolina Rediviva invigdes, vilket ingen människa vet. Sånt gör mig glad.
En annan favorit är 0712 som gav tillträde till ett gult hus i Luthagen. 712 var året då Liutprand blev kung över langobarderna.
Det finns ett test på nätet som mäter ens autistiska drag, det så kallade AQ-testet. Jag hamnar under snittet, vilket betyder att jag är mindre autistisk än genomsnittsmänniskan. Och det skrämmer mig.
Kvinnan med det självlysande håret avlägsnar sig och jag vänder blad.
På sid 292 packar Vincent van Gogh sitt vänstra öra i tidningspapper och beger sig till en bordell där han överlämnar paketet till en flicka med orden: ”Du kommer att komma ihåg mig, var så säker.”
van Gogh visste hur man gör intryck.