Peter Johansson: Ett lokalt drama i två akter
Foto:
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Första akten äger rum på onsdag kväll på Studenternas mellan Sirius och Väsby.
Andra akten utspelas på söndag på samma scen. Då tar Sirius emot Ängelholm.
Den handlar om Sirius fotbolls framtid. Nej, förrresten, den handlar snarare om hela uppsalafotbollens närmaste framtid på herrsidan.
Det finns säkert en del som menar att det här att dramatisera läget i överkant och det kanske det är, men jag framhärdar. Väsby och Ängelholm är lag som Sirius normalt skall ha toppchans att vinna över, men i dag är absolut ingenting normalt i fallet Sirius och hur gärna man än vill motsatsen, går inte att bortse från att laget kan stå kvar på sju poäng efter elva spelade omgångar av superettan.
Jag kan inte bestämma mig för vad som oroar mest, listan över skadade- eller avstängda spelare, eller den kollektiva mentala kramp, vars konsekvenser varit att de flesta av spelarna underpresterat i matcherna?
Det faktum att bland andra Andreas Eriksson, Pierre Gallo och Mani Tourang saknas, är oerhört trist, det kan inte förnekas, men lika förbaskat kommer det att stå elva Siriusspelare på planen i kväll då domaren blåser i gång matchen och då vill jag se elva spelare som tydligt visar att de är beredda att ta det ansvar som anstår en spelare i superettan. Annars har man ingenting på den här nivån att göra. Det handlar om att glömma det som varit, det handlar om att gå in på Studenternas och verkligen våga gå för tre poäng och inte spela upp obehagliga filmsnuttar på näthinnan från tidigare misslyckanden.
Jag har skrivit det tidigare, men det förtjänar att upprepas. Det spelar ingen roll vem som tränar- och leder laget om inte varje spelare själva är beredd att kavla upp och ge järnet för sitt lag, sina medspelare och för sin publik.
Blotta tanken på ytterligare en säsong utan en Uppsalaklubb i svensk elitfotboll, framkallar rysningar och även om jag innerst inne tror- och hoppas att Sirius spelar sig ur den här prekära sitsen, måste vi ändå förstå att situationen är utomordentligt allvarlig. Även om allt annat just nu hamnar i skuggan av EM, känns det här viktigare för mig än om Sverige tar sig vidare i EM-slutspelet. Till och med mycket viktigare.
Till sist; I söndags skrev jag några rader om det faktum att många röster på unt.se:s olika forum krävt Johan Mattssons avgång - redan efter tre matcher. Jag har därför fått ett par ilskna mejl från lagets supportrar som menar att det är bullshit och att "de riktiga supportrarna" står upp för Johan Mattsson och för Sirius.
Det är den typen av stöd det här laget behöver nu. Först och främst under de närmaste fem dygnen.