”Jaha, då var det ett signalfel här utanför Märsta. Jag väntar på besked men vi blir minst 12 minuter försenade”.
12 minuter, det är ju en evighet! Jag suckar irriterat, tittar på klockan och ser mig omkring för att söka stöd hos mina medpassagerare. Ingen tittar upp. Ingen tittar på klockan eller plockar upp mobilen. Ingen suckar. Istället är stämningen ovanligt lugn för att vara ett morgontåg och en kvinna mittemot tar en till tugga på sin kanelbulle. Faktiskt är det ovanligt mycket fika på tåget i dag, eller är det kanske så alla dagar? Kaffemuggar och frallor trängs med allehanda bakelser och drickyoghurtflaskor.
Jag letar upp numret till den person jag stämt möte med för att säga att jag blir sen. ”Du skulle ha tagit ett tidigare tåg. Men det kanske också var sent så det spelar väl ingen roll”, säger kompisen jag stötte på i vagnen innan hon återgår till sin dator.
Tåget kryper fram. Ibland stannar det helt för att sedan åka några meter. Jag blir mer och mer stressad. Ingen annan reagerar, vilket är nästan ännu mer stressande. Sedan kommer biljetkontrollanten. Jag visar upp min automatköpta enkelbiljett och hon nickar. Ingen annan visar något. De har lagt sina pendlarkort på det nerfällbara bordet och fortsätter lugnt med det de håller på med.
”Ja, så var vi äntligen framme i Stockholm”, suckar lokföraren i högtalarna och jag sliter på mig jackan. Det gör ingen annan, alla verkar vara med på att tåget ska stå stilla i Karlberg en lång stund först, så det finns gott om tid.
Pendlare. Jag beundrar er. Vem behöver kurser i mindfulness när man kan få all övning man behöver av SJ? Efter en vinter med osannolikt kaos och förseningar på flera timmar verkar tågresorna ha fallit in i någon sorts långsam lunk helt befriad från den vanliga stressen. Alla reser med minst 45 minuters förseningsmarginal, alla köper med sig snacks för att hålla blodsockret uppe. På tillbakavägen känns det som att precis alla sitter med en sushiask eller pastasallad, ingen räknar med att hinna hem till middagen längre. Och lugnet härskar, det bedrägliga lugnet.