ANNA BILL: Överraskande med pyromandåd

Svenska polisserien Höök och hennes förehavanden på länskriminalen i Luleå har hittills lämnat mig oengagerad och oberörd. De starkaste känslorna har Björn Gustafson i rollen som en av hennes underlydande väckt, mest för att han blivit så skrämmande mager och olik sig. Men veckans avsnitt överraskade mig mycket genom en riktigt avancerad intrig som inleddes med misstänkta pyromandåd och utvidgades alltmer. I de tidigare avsnitten har det varit just denna spretighet som stört i Höök. Den utredning som började med en serie mordbränder slutade med något så speciellt som ett misstänkt fall av Münchhausens syndrom.

Efter delavsnittet som avslutas nästa tisdag inställer sig flera frågor: a) kan den ståndsmedvetna läkarmamman i familjen medvetet gett sin allergiske (därtill autistiske) son födoämnen som utlöser hans besvär? och b) kan det vara hostmedicinen som gjort äldste sonens drogtest positivt eller c) är det nittonåringen Rickard, läkare/forskare in spe, som redan nu inlett sitt praktiserande på lillebror? Jag kommer inte att missa nästa avsnitt.

Tyvärr måste man i hög grad bortse från kriminalkommissarien själv, Eva Höök, som spelas av Anna Pettersson. Jag tycker helt enkelt inte att hon är trovärdig i någon av sina roller, varken som mamma eller som polis eller som chef.

I går visade Fyran det sista avsnittet av den brittiska Poirotserien, som bygger på Agatha Christies pusseldeckare. Det spelar ingen som helst roll att jag läst böckerna flera gånger om, och mycket väl minns vem som är mördaren. Här är det i stället tidsandan, miljön och kläderna som är behållningen. Serien följer böckerna tätt, och den strålande skådespelaren David Suchet i titelrollen är in i minsta detalj kongenial som den belgiske detektiven.

Anna Bill: Överraskande med pyromandåd