Oro, men inte för ränta och börs
Foto:
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Vi vet så mycket som att allt hänger ihop. Om världsekonomin brakar ihop dras vi förstås med i fallet. Men om det inte går så illa, vilket vi hoppas, vilka svängningar är det då som påverkar oss mest, på kort och lång sikt?
Det första som händer vid finansiell oro är att börserna rasar, vilket hänt de senaste dagarna. Börsen indikerar att sämre tider väntas. Men eftersom nästan alla av oss sparar på lång sikt, till pensionen eller i fonder till barnen finns ingen anledning till akut oro. Om vi inte måste ta ut pengarna i morgon. Och har vi då sparat i 20 år kan vi ändå glädja oss åt en mångdubbling av kapitalet.
För många vanliga Uppsalabor betyder i stället räntenivån mycket. Har vi till exempel köpt ett hus för tre år sedan har vi kunnat se räntekostnaderna fördubblas under perioden. Å andra sidan har många av oss fått jobb under tiden och vi som redan hade jobb har sett reallöneökningar, vi har fått mer i plånboken.
Räntorna är fortfarande inte höga, historiskt sett. Och även om många lever med små marginaler kommer inte räntan i sig att tvinga många att sälja sitt hus eller sin lägenhet. Och blir det så är bostadspriserna i Uppsala fortfarande stabila, inte minst tack vare en stor inflyttning till kommunen.
Det största hotet mot hushållens ekonomi är i stället en fördjupad lågkonjunktur. På kort sikt betyder den sänkta räntor och lägre kostnader. Men på lite längre sikt kan den betyda att vi förlorar jobben.
Med en sämre världsekonomi måste den i Sverige starkt exportberoende industrin dra ned. Hjulen snurrar saktare och konsumtionen minskar, vi väntar med ekonomiska beslut som att handla kapitalvaror eller renovera badrummet. Tjänstesektorn drabbas också av nedgången.
Då kan vi hamna i en 1990-talskris igen. Det är jobben som gör att vi har råd. Om en i hushållet blir arbetslös måste vi paniksälja och då finns det snart många bostäder på marknaden, priserna rasar. Det är också jobben, skatten vi betalar, som gör att staten har 100 miljarder i överskott, att kommunerna kan betala för skola och omsorg.
Och vi vet, det var bara 15 år sedan, att en sådan kris kan betyda mängder av personliga tragedier, skilsmässor och skuldfällor när hem säljs på exekutiv auktion.
Finansmarknadsminister Mats Odell (kd) sade i SVT:s Agenda att den svenska finansmarknaden är stabil, att bankerna klarar krisen. Det måste han säga, det är hans roll att inge förtroende. Allt handlar om förtroende. Men för den utomstående betraktaren, med energikris, klimatkris, kris i Ryssland, Kina och så vidare, verkar marknaden för tillfället vara en aning bräcklig.