Näven i bordet

KRÖNIKA. Fotbollsklubben Boo FF i Stockholm har höga sportliga ambitioner.Senaste greppet är att klubben skall gallra bland nioåringarna och bilda en elitgrupp av de mest talangfulla barnen. Jodå, ni läste rätt. Nio år.

Foto:

Uppsala2007-12-16 13:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Det Boo FF säger är att "vi kan avgöra redan vid nio års ålder om barnet i fråga kan bli en elitspelare i framtiden och övriga barn struntar vi i princip i".
Herregud, kan ingen slå näven i bordet?
Det finns säkert de som ruskar på huvudet så fort ämnet elitidrott nämns, men om vi bara begränsar oss till fotboll den här gången, är landslaget, internationella cuper och ligaspel viktigare än vad många av oss kanske förstår.
Man kanske inte uppskattar själva underhållningsvärdet, man kanske till och med ogillar på vilket sätt sporten kommersialiserats de senaste årtiondena, men trots det måste man ändå förstå kopplingen mellan elit och bredd samt att de är beroende av varandra.

Breddidrotten är oumbärlig som rekryteringsbas för svenska elitklubbar, men den gör samtidigt en enormt stor samhällsnytta. Det torde i dag vara helt oomtvistat.
Det stora problemet nu är att ungdomar slutar alldeles för tidigt med sitt idrottande och det finns många förklaringar till det, men en av dem är utslagningen och samhällsekonomiskt finns den allra största vinsten nu i att stimulera barn, ungdomar och vuxna att idrotta längre upp i åldrarna.
Visserligen är BooFF:s elitsatsning 15 procent av hela verksamheten och det finns möjligeheter att spela för dem som inte tas ut till elitsatsningen - eller som inte har råd att vara med där. Boo FF:s elitsatsning inte gratis, om man säger så. 9 000 kronor per år och barn får föräldrarna hosta upp. Det är barn födda tidigt på året och friska föräldrar som gäller och det är en utslagning i dubbel bemärkelse.
Därför är Boo FF:s tankegångar helt förkastliga. När förre justitieminstern Thomas Bodström (som sitter med i föreningens styrelse) i veckan backade hemåt en aning och menade att man borde vänta tills barnen är 12-13 år, kändes inte heller det särskilt väl genomtänkt. Jag kan faktiskt sympatisera med riksdagspolitikern Gunvor G Ericson (mp) som tycker att klubben borde bli av med sitt stöd från Riksidrottsförbundet.

Uppland fotbollsförbund fattade för några år sedan ett beslut om att förbjuda tävlingsmomentet till dess att barnen är på sitt 13:e år. De bakomliggande skälen var att minska tävlingsstressen för barnen och även om jag alltid tyckt att det var och är ett skott i foten - beslutet gäller distriktet Uppland och det är fortfarande fritt fram för lagen att spela tävlingscuper i andra distrikt - tycker jag samtidigt att det var bra att förbundet agerade.
Men det finns ytterligare minst en aspekt på det här, om man nu enbart väljer att se det här strikt ur ett elitperspektiv. Jag kan faktiskt inte komma på ett enda bra exempel på en extremt elitinriktad tidig satsning på barn och ungdomar som verkligen lyckats. Det de här fotbollsklubbarna åstadkommer, är att fostra spelare till de olika ungdomslandslagen och det gör de i parti och minut, men sedan då? Är målsättningen för svensk fotboll att vinna pojk- eller flick-cuper för 16-åringar? Knappast. Däremot är det viktigt att vi får fram klassspelare till våra seniorlandslag och de skapas bara undantagsvis i de här extrema elitmiljöerna. Däremot kan de formas och utvecklas där när de kommit upp en bit i åren och behöver byta miljö, men det är en helt annan sak.

Det här är ingen vetenskaplig undersökning, men jag roade mig ändå att titta på tre årgångar av P18-landslagen, nämligen 1982, 1983 och 1984, spelare som i dag är 23-25 år och där man kan tycka att flera av dem borde ha lite stjärnstatus i dag.
Men... Tja, Tobias Hysén fanns med 1982, liksom Stefan Ishizaki Alexander Farnerud 1983 och ett år senare dök Fredrik Stoor upp i det landslaget. Utan att vara alltför elak, känns det i alla fall inte som att de här tre årgångarna bildar någon stomme till ett blivande VM-lag. Och synar man den trupp som Lars Lagerbäck tog ut i torsdags, upptäcker vi att tolv av de 22 spelarna aldrig spelat i pojklandslaget.
Vad jag menar är att barn och ungdomar utvecklas både fysiskt och mentalt i olika takt och att den utvecklingen sker ganska långt upp i åldrarna. Om man inte hittar rätt då ungdomarna är 16-18 år, hur skall man då kunna göra en vettig gallring bland nioåringar?
Jag kan det inte och inte Boo FF heller, för den delen.








Missa inte i veckan (3 x 200)

Tisdag
Uppsala-Jämtland
Jämtland på besök i Fyrishov inleder säsongens viktigaste vecka för Uppsala basket som inte fått det att stämma alls.
Fyrishov, kl 19.04.

Fredag
Sirius-Vetlanda
Sirius skakade om Sandviken rejält för några dagar sedan och med den inställningen kan de absolut vinna mot Vetlanda.
Studenternas kl 19.00.

Lördag
Södertälje-Uppsala
Ytterligare en viktig match för Uppsala basket. De som inte kan vara på plats i Södertälje, kan följa dramatiken på unt.se/sport.
Teljehallen, kl 15.04.




















VECKANS VÄRSTING
Noll poäng efter elva omgångar i ligan och nu vägrar dessutom Akropol att betala böter till förbundet för att man inte skött sina åtaganden som matcharrangörer.
Mitt tips är att ligan startar nästa höst - utan Akropol.
Någon som vill sätta emot?

VECKANS CITAT
"Ingenting kan gå fel"
Sven-Göran Eriksson till engelska medier sedan Fabio Capello utsetts till ny förbundskapten för engelska landslaget och jag utgår från att det måste vara en översättningsblunder.

MÅNADENS PRESTIGEKAMP
Travet går lite på tomgång just nu inför vintermeetinget i Paris och samtalsämnet för dagen är vem av Stig H Johansson och Kari Lähderkorpi som blir årets vinstrikaste tränare, en titel Stig H ägt sedan Eldkvarn brann.
För Kari ligger det mycket prestige i potten. Hans hästar dyker upp överallt, på flera banor samma kväll och dag och med flera hästar i samma lopp. Han har siktet inställt på att bli framröstad som årets tränare.
Om han blir det? Knappast. Den titeln är vikt för Petri Puro.

VECKANS TYNGSTA
Det är inte många lag som kommer att göra sju mål på Sandvikens i bandyns elitserien den här säsongen. Sirius gjorde det i onsdags, hade dessutom ledningen en bra bit in på den andra halvleken med 7-4, men fick ändå ingen poäng med sig.
Det kändes förstås tungt efteråt och det känns säkert ganska tungt i dag också. Men i mina ögon bevisade Sirius att laget är bättre än tabelläget. Jag kanske får äta upp det här, men jag tror inte Gripen, Broberg eller Tillberga kommer att göra sju mål på Saik i vinter.






Läs mer om