Musik på ytan och djupet

Att förlägga Melodifestivalens deltävlingar till småstäder var ett genidrag. Vi som bor i den så kallade landsorten blir ofta euforiska när vi får möjligheten att vara värdar för ett evenemang av riksintresse.

Foto:

Uppsala2007-03-04 12:22
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
I Nyköping blev de till och med så nippriga inför gårdagskvällens Andra chansen att de anordnade ätartävlingar, skapade jordklotets längsta "hundtunnel" och försökte slå världsrekord i att ligga sked, allt för en schlagerkvälls skull.

Men det var å andra sidan en utmärkt schlagerkväll. Den nyinrättade cuptävlingen medförde att hela sändningen blev rafflande.
Melodifestivalproduktionerna har varit föredömliga så här långt, genomproffsiga, snygga och kryddade med oberäkneliga Luuk-hyss. Gårdagens resultat var dock oväntat. Jag betraktade tvåorna Jessica Andersson och Uggla som givna vinnare.

Musik brukar behandlas tämligen ytligt och snuttigt i tv, och det gäller inte bara Melodifestivalen. SVT:s Musikbyrån har blivit en oas för oss som gillar att gå mer in på djupet i ämnet.
I förra veckan berättades den osannolika historien bakom A-Has USA-etta Take on me från 1985. I fredags gick programmet till botten med 60-talsbandet The Shadows segslitna westernhit Apache, en låt som har haft en fundamental betydelse inom flera musikgenrer, framför allt hiphopen.

45 år efter låtens tillkomst sökte programmakarna upp en gammal gråhårig The Shadows-medlem som blev påtagligt road när han fick reda på att han var en av "hiphopens gudfäder".
Den odödliga låtens krokiga resa berättades med hjälp av fantastiska arkivklipp och underbara artistintervjuer. Det är bara att ladda inför nästa fredag då Musikbyrån repriserar den lysande dokumentären om Bowies märkliga mästerverk Life on Mars.
Läs mer om