Lundh: Jag tror att Sirius vänder på det här
KRÖNIKA. Inte sedan Almtuna mötte Malmö i höstas har jag sett ett Uppsalalag missa så många klara målchanser som Sirius gjorde i går. Jag räknade till sex hela eller halva frilägen bara i den första halvleken. Sirius kunde ha punkterat matchen där.
Håkan Lundh - sportreporter.
Foto:
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Jag hade vårkänslor i Småland i går.
När jag vaknade på hotellet i Oskarshamn, där jag hade varit på hockey i fredags, sken solen från en klarblå himmel och jag hörde takdroppet från balkongen. Ute på havet glittrade det nästan spegelblanka vattnet.
Det var en perfekt eftermiddag för bandy.
Jag lovar att jag njöt av bandyn där jag stod på den gamla betongläktaren. Någon sprakande match var det inte, men det räckte för mig. Sirius skapade fler målchanser än jag kunde tänka mig - och jag stod på första parkett någon meter från långlinjen.
Efter framgångarna på 80-talet, när Vetlanda tillsammans med Boltic dominerade svensk bandy, verkar smålänningarna ha ledsnat. Bara 1 197 är riktigt dåligt i en kvartsfinal.
Jag hörde en diskussion mellan några åskådare, som också tyckte att "tusen pers" var så "jäkla dåligt i en kommun med 30 000."
En lite kul grej: När jag läste matchprogrammet skrattade jag för mig själv - nummer 44, Åkan Kyller. Och inte nog med det. När speakern läste upp Sirius lag och kom fram till 44 så blev det Haakan Kyller, med stor betoning på bokstaven a. Hur kan ett så vackert namn vara så svårt att skriva och uttala rätt?
Till sist: Jag råkade hamna något tiotal meter från Siriusklacken och jag blev faktiskt lite full i skratt när de sjöng "Vi ska till semifinal" med ledmotivet till Pippi Långstrump som melodi. Det passade bra i Astrid Lindgren-land.