Låt gågatan vara möhippefri

Foto:

Uppsala2008-04-18 00:01
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
KRÖNIKA. De börjar komma redan i april men är som värst i maj. Jag vet att många klagar på alla gatuförsäljare som erbjuder allt från värdelösa armband till små skällande hundar, men det finns annat som stör friden på gågatan ännu mer.
Ni vet vad jag menar. Sju åtta killar högt skränandes med väskor och en burköl i handen. Lite framför går huvudpersonen. Iklädd ett par för tighta byxor, möjligen en bh och helt säkert ett par badtofflor. Det vankas svensexa.
Jag har varit där, troligen även någon av dina kompisar och snart är det din tur.

Polisen har rätt att ingripa mot olovlig gatuförsäljning och borde i rimlighetens namn ha rejäla befogenheter när det gäller smaklösa svensexor. Och möhippor. För detta är inget genusproblem. När den kreativa tjejgruppen äntligen har snackat ihop sig efter elva förträffar med vin så blev resultatet lika imponerande som förutsägbart. Den blivande bruden får klä på sig sina vanliga kläder men eftersom det är lite crazy och man ska ner på stan så toppar man bokstavligen hela tillställningen med en krona och brudslöja. Inget mer. Hur spännande som helst. Att de sedan ska vidare till en relaxavdelning stör mig inte utan det är själva lullandet på gågatan.
Och jag vet inte vad som är värst, den blivande bruden som säljer pussar och kramar eller den blivande brudgummen som säljer porrtidningar.

Jag har varit på flera lyckade tillställningar med fallskärmshopp, paintball, gokart och segelflyg. Jag mimar till Bengtzing och undrar: Hur svårt kan det va?
För det kan inte vara en av livets höjdpunkter att snurra runt på gågatan mellan HM och Åhléns en lördagsförmiddag. För snurrar ordentligt gör det för de flesta. Med en keps med hållare för två ölburkar och lite hopkok i en petflaska når de en imponerande promillenivå.
Visst, jag har varit med om ett antal svensexor som varit både skräniga och möjligtvis bitvis spårat ur. Själv fick jag delvis smaka på det då jag av någon märklig anledning skulle få en brun-utan-sol-behandling på ett centralt ställe. Kul va?

Jag är gammal och sliten, 40 år, och vill ha en trygg gata. Skulle jag kunna hävda. Men det handlar inte om det.
Problemet är just att någon ska vara pajas eller visa upp sig helt utan finess. Finns det ingen tanke eller poäng kan det lika gärna vara. En förutsättning när det gäller det mesta här i livet.
Jag måste höra med marknadsföreningen i stan om det finns knappar med texten "Låt bli min gågata"?
Min helg

Fredag: Det är dyrt, mindre kul och långt ifrån röda mattan och festsalen. Men det måste göras. Tandläkaren. Fick dessutom en rejäl uppläxning av tandhygienisten senast, varför känns det alltid som att man är nio år när man möter denna yrkeskår?

Lördag: Det är kör på tv och jag måste inte titta, Ola har namnsdag och inget är inbokat. Kan det bli bättre? Nu är det bara att stänga av mobilen och hoppas på solen så denna lördag kan gå till historien som "19 april - när livet lekte".

Söndag: Vet inte riktigt hur jag tänkte men det är svårt att skylla ifrån sig. Det var jag som satte dit den där bokningsnyckeln och det var jag som valde tid. Tvättid. Pajasvarning utfärdad.