Larmrapporterna föder hopp
När alla tävlar om att tycka precis likadant är det få som intresserar sig för att ta reda på hur det egentligen ligger till.
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
I dag vet vi att larmet om skogsdöden var kraftigt överdrivet, precis som Livsmedelsverkets varningar för akrylamid i chips. Vi har vi mer skog i Sverige än någonsin tidigare och vi äter chips som aldrig förr.
Under de senaste månadernas kampanjer och skräckvisioner kring klimathotet har jag då och då erfarit en gnagande olustkänsla inför själva magnituden på rapporteringen, trots att jag i grund och botten är övertygad om att klimathotet är reellt. När alla tycker likadant finns det vanligtvis anledning till skepsis.
I gårdagens avsnitt av larmprogrammet Vädrets makter reste meteorologen Pererik Åberg till olika turistanläggningar runt om i Sverige. Utgångspunkten var att Åres turistnäring skulle tvingas koncentrera sig på annat än skidåkning när väl snön har smält bort. Pite havsbad framställdes som framtidens Playa del Inglés, med ett behagligt sommarklimat för hitresta spanjorer.
Ord som "förmodligen", "om" och "kanske" förekom visserligen. Men det bestående intrycket var ändå att det är SVT:s dystopi som väntar oss, vare sig vi vill det eller inte.
Jag är fortfarande övertygad om att vår lilla planet är illa ute, på många sätt. Men all entydig och ensidig rapportering kring klimathotet föder ändå en strimma hopp.
Tänk om det är så att ingen ser skogen för alla träd. Tänk om klimathotet är vår tids skogsdöd.
TV torsdag kväll
Lever döda språk? Kunskapskanalen, kl 19.30
Elvis på cirkus. TV 4, kl 20.00
Det heliga kriget. SVT 1, kl 22.00