"Klimatfrågan är egentligen lätt"

Pär Holmgren, meteorolog och naturskadespecialist, och Staffan Lindberg, artist och koldioxidbantare.

Pär Holmgren, meteorolog och naturskadespecialist, och Staffan Lindberg, artist och koldioxidbantare.

Foto: Anders Ahlgren

Uppsala2015-11-16 09:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Bonjour,

Hur lagar man sin planet om den fått fel på strålningsbalansen? Om den fått så mycket växthusgaser i sin atmosfär att den blir hetare och hetare och på sikt hotar att bli obeboelig?

Viktigast är att ge sig på den största orsaken; koldioxid från förbränning av kol, olja och gas. Alltså den som människan tillför det naturliga kretsloppet och därmed skapar obalansen. Hur mycket kan då vi elda upp och ändå undvika de största katastroferna i framtiden?

Inte mycket om man räknar på det, även om det är svårt att säga en exakt siffra. Det handlar om utsläpp av cirka 500 miljarder ton koldioxid, vilket låter en del. Men i nuvarande takt tar det bara cirka 15 år, sen måste vi ned på noll. Då har vi 80 procents chans att klara tvågradersmålet, som världssamfundet är överens om. Allt enligt forskare vid Carbontracker Initiative. Men om vi snabbt minskar utsläppen får vi längre tid på oss eftersom det är mängden tillförd koldioxid som är väsentlig, inte exakt när den släpps ut. Då kan vi få tid till en planerad omställning istället för en panikartad inbromsning.

Som vi skrev i förra krönikan är detta en långsam och långsiktig historia. Vi får ingen snabb feedback på vårt beteende oavsett om vi gör rätt eller fel saker. Fulla effekten av dagens utsläpp ser vi inte förrän om 50-100 år. På samma sätt ser vi inte effekten av rätt beteende förrän om lika lång tid. Våra goda gärningar slängs alltså ut i rymden och vi får inga tackkort som svar.

Professor Kevin Anderson, från University of Manchester och expert på utsläppsbudgetar skärper tonen ytterligare. Han tar även in rättvisefrågan, och räknar med att om vi ska ha en 50/50 chans att klara tvågradersmålet, och samtidigt ge fattiga länder ett utsläppsutrymme för sin utveckling, måste den rika världen minska utsläppen med 10 procent per år. Det blir en hastighet i omställningen han jämför med krigsekonomins.

80-90 procent av de fossila reserverna måste i vilket fall stanna i backen för att vi ska ha en chans att klara målet. Förhandlingarna i Paris handlar om just detta. De länder som bygger sin ekonomi på utvinning av dessa bränslen har hittills satt sig på tvären och kommer förmodligen inte att visa upp sin soliga sida denna gång heller. Men öppningar finns. Barack Obama stoppade i veckan en planerad oljeledning från Kanada till mexikanska golfen, Keystone XL. En historisk händelse som visar att det börjar tippa åt rätt håll.

Klimatfrågan är egentligen lätt: Gör bara dessa tre saker:

Upphör med fossila bränslen, minska köttätandet och låt jordens skogar växa till sig.

Au revoir,

Pär Holmgren, meteorolog och naturskadespecialist, och Staffan Lindberg, artist och koldioxidbantare.