– Var kan man köpa en förpackningslåda till en gitarr?
– Använder lilla M verkligen de där nya täckbyxorna?
– Ska vi ringa den där killen som kunde hjälpa till att bära saker gratis, det är ju gratis?
Snart jul och kontot gapar tomt. Då får man vara uppfinningsrik för att hitta pengar till julklappar och annat. Vi har beslutat oss för att det är dags att rensa och sälja saker på annonssajten Blocket, och de mest oväntade saker är plötsligt föremål för utvärdering, granskning och prissättning. Nog vill någon ha vår gamla ljusstake, en nattlampa, en trasig Billyhylla? Det visar sig att folk vill det. Speciellt Ikeamöblerna. Man hinner knappt publicera annonsen innan telefonen ringer.
Det är lite spännande också. Okända människor ringer på vår dörr, kikar nyfiket in i hallen och skrapar nervöst med fötterna. Tur att vi inte äger något verkligt värdefullt, tänker jag eftersom vi alla hört skräckhistorier om galningarna som köper saker på Blocket för att få kolla in folks värdesaker. Så gör de inbrott sen när man är ute och handlar eller hämtar på förskolan, det vet ju alla.
Men det har inte hänt oss. I stället får vi höra historier om separationer, vi träffar studenter som precis flyttat hemifrån, vi hjälper en man i 40-årsåldern att dra hem vårt gamla cd-ställ på en skateboard.
Ibland när jag har tid över brukar jag roa mig med en sajt som heter hoodboard.com. Där kan man skriva in sin adress och se vad folk säljer i området. Det är som en etnologisk studie. I dag till exempel, ser jag att många Stabbybor säljer vinterjackor. Kanske fler som vi som rotat längst bak i förråden, ”hm, det är minus tolv ute, nu borde väl till och med min skidjacka från 1994 kunna gå åt?”.
Cyklar gillar vi också att sälja. Jag kan se att en av mina närmsta grannar renoverar badrummet och säljer sin gamla toalettstol (ville jag verkligen veta det?) och att någon tröttnat på sin motorcykel av märket Honda.
Man kan kalla det fritidsspioneri. Att ge sig in i annonsvärlden ger inte bara enkla pengar utan också en snabbinblick i det privata hos många människor. Eller kanske en snabblick in i ett bostadsområdes sanna karaktär.
Men jag kallar det hellre gott ekonomiskt sinne, det låter mer rumsrent. Vi gör det ju för att tjäna pengar.
Eller gör vi?