Jag undrar vad grannarna kallar oss?
KRĂNIKA. Det hĂ€r med att ge grannar olika namn Ă€r sĂ€kert nĂ„got mĂ„nga kan kĂ€nna igen. I samma hus som det jag spionerade frĂ„n köket fanns ocksĂ„ "it-grannen", "syndikalisten" och "basisten", skriver Johanna Stenius.
Johanna Stenius Àr en 31-Ärig frilansjournalist som i helgen Äker till Tyresö för krÀftskiva hos goda vÀnner som köpt sig ett drömhus.
Foto:
Det hĂ€r Ă€r en krönika. Ă
sikterna i texten Àr skribentens egna.
NĂ€r jag flyttade hemifrĂ„n och första gĂ„ngen, efter en barndom i hus, skulle bo i ÂlĂ€genhet var en av de största förĂ€ndringarna att grannarna fanns sĂ„ nĂ€ra inpĂ„. Bara nĂ„gra centimeter bort frĂ„n min egen lilla etta med kokvrĂ„ fanns andra liv, sĂ„ lika mitt men Ă€ndĂ„ sĂ„ olika. Min nyfikenhet var ohejdad. Jag lyssnade, spejade, smög. Det fick lite olika konsekvenser. Bland annat lĂ„ste jag in mig i köket en gĂ„ng nĂ€r jag skulle kolla in en tjej pĂ„ en balkong mittemot som vi kallade för "rökaren". Det slutade med att jag fick öppna fönstret och ropa till "rökaren" att jag behövde hjĂ€lp för att dörren till kokvrĂ„n gĂ„tt i baklĂ„s.
Det hÀr med att ge grannar olika namn Àr sÀkert nÄgot mÄnga kan kÀnna igen. I samma hus som det jag spionerade frÄn köket fanns ocksÄ "it-grannen", "syndikalisten" och "basisten". It-grannen fick sitt namn eftersom han alltid drack kaffe latte pÄ balkongen och för att han flyttade in precis dÄ stadsdelen blev trendig. Senare visade det sig att han skulle öppna ett kafé lÀngre ner lÀngs gatan. Syndikalisten var, inte helt överraskande, syndikalist och brukade besöka syndikalisternas lokal i huset intill. Och, ja, basisten spelade bas sÄ intensivt och proffsigt sÄ att ljudet sipprade in i mitt rum varje kvÀll och jag kunde inte lÄta bli att stanna upp och lyssna. Med honom hade jag en kort kÀrleksaffÀr, har ju alltid gillat musiker.
Jag undrar vad mina grannar kallade mig pĂ„ den tiden? "Teatertjejen" kanske? I takt med att jag flyttat runt har jag sjĂ€lv slutat ge namn till mina grannar och i stĂ€llet lĂ€rt kĂ€nna dem (men inga kĂ€rleksÂaffĂ€rer). Ett bĂ€ttre alternativ, helt klart. Men kanske inte alltid lika fantasieggande. Fördomar kĂ€ndes pĂ„ nĂ„got sĂ€tt mer Âlegitima nĂ€r de fanns inom hemmets fyra vĂ€ggar. Vem vet vad de sĂ€ger pĂ„ andra Âsidan gatan nu? Jag gissar pĂ„ "dĂ€r kommer den dĂ€r pajasÂfamiljen"! I sĂ„ fall har de rĂ€tt.