"Han är den allra störste i OS 2008"
KRÖNIKA. Sista dagen. OS i Peking är över och det känns faktiskt lite skönt. Men det finns en uppenbar nackdel med att inte ta ut svängarna och lova guld och gröna skogar inför tävlingar som olympiska spel.
Peter Johansson - sportchef
Foto:
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Därför får avslutningskrönikan helt sonika bli en lista över de bästa - och de sämsta - ögonblicken under de här spelen.
1) Usain Bolt. Guld på 100 meter, 200 meter samt i korta stafetten. Han satte tre världsrekord i Peking. Det finns bara ett ord för det; Makalöst. Han är den allra störste i OS 2008.
2) Michael Phelps. Hade varit given listetta i en värld utan Bolt. Åtta guld är en fantastisk prestation, men väcker också frågan om det inte rentav är för många simgrenar?
3) USA:s herrbasketlag. Vilket spel och vilken show. Det är så här vi vill att ett Dream team skall se ut. Det är så här vi vill att basket skall se ut. En hyllning även till Spanien som i hög grad medverkade till att den här finalen blev en stor upplevelse.
4) Rolf-Göran Bengtsson. Jag värderar den här medaljen högst av de svenska. Det var en magisk dag för svensk hästhoppning och en källa till inspiration för alla unga tjejer och killar ute i ridklubbarna.
5) Upplänningarna. De var inte många, men de levererade. Nathalie Larsson, Lassi Karonen och Lotta Schultz bjöd oss på några dramatiska ögonblick.
6) Emma Johansson och Gustav Larsson. Två silver och två stora ögonblick för svensk cykelsport.
7) Pia Sundhage. Det påstås att USA:s fotbollsboss Sunil Gulati gick ned på knä och frågade Pia om hon inte kunde tänka sig att stanna på jobbet i fyra år till.
8) Thomas Johansson och Simon Aspelin. 19-17 i avgörande set i semifinalen mot Llodra/Clement är redan en svensk tennisklassiker.
9) Susanna Kallur. Trots alla motgångar, var hon stor i nederlaget. Att hon just då orkade prata om London 2012 var både förvånande och lite kul.
10) Fredrik Lööf och Anders Ekström. Tja, tar man en av totalt fem medaljer måste man väl platsa på en sådan här lista. Även om det är med viss tvekan efter den där olycksaliga finalseglingen.
Inte ens i närheten
Angel Valodia Matos. Kubanens tilt efter bronsmatchen i teakwondo var de här spelens svartaste ögonblick.
Norge. Jag blir alltid lika upprörd när man dopar djur.
Ara Abrahamian. Uppträdandet vid priscermonin var inte snyggt. Men den svenske brottaren fick rätt i sak av skiljedomstolen och nu skall reglerna ändras inför OS 2012.
Kläder. Therese Alshammar och simlandslaget behöver en ny skräddare.
Sportjournalistik. Förväntningarna var höga på sina håll och besvikelsen om möjligt ännu större när inget gick Sveriges väg. Den som fick personifiera den svenska insatsen var Carolina Klüft, men sågningen av henne efter längdfinalen var allt annat än vacker. Det kändes som om delar av drevet bara gått och väntat på ett tillfälle att få nita henne och det var faktiskt en dag då jag inte var särskilt stolt över mitt yrkesval.