Killars hjärnor mognar generellt senare än tjejers, vilket gör att killarna ofta får svårare att nå upp till skolans krav på analytiska resonemang.
Elvaårige sonen: "Just ja, jag har ju läxa till imorrn! Jag ska analysera min pall."
Jag: "Analysera din pall...?"
Han: "Ja. Man ska beskriva hur man gjort och förstå och förklara varför den blev som den blev."
Okej. Själv har jag svårt att se hur mycket det finns att analysera, mer än typ: "Det var jättesvårt att borra, så det blev fult" (nu syftar jag mer på en pall som jag skulle gjort, inte sonens alster). Men det kanske räcker som analys, åtminstone för att få ett E. Vad vet jag.
Vad jag däremot vet efter att ha skrivit om skolfrågor i några år är att kraven på eleverna ibland tett sig orimliga vad gäller analytisk förmåga. Lärare jag träffat som ska sätta betyg på sjätteklassare har suckande konstaterat att betygskriterierna lämpar sig för universitetsstudenter.
Den senaste läroplanen, från 2022, har tonat ner analyserandet något till förmån för fakta. Men kraven är nog fortfarande i skyn för många barn.
Att lära sig Sveriges städer som ett rinnande vatten räcker till exempel inte långt i geografi. För att bli godkänd och få ett E (det lägsta godkända betyget) i sexan krävs bland annat att eleven "... använder geografins metoder och verktyg på ett i huvudsak fungerande sätt för att utifrån geografiska frågor beskriva och förklara förhållanden på olika platser och i olika regioner."
För att få ett A krävs betydligt mer, däribland "välutvecklade resonemang".
Problemet är bara att många barns hjärnor inte är mogna för abstrakt och analytiskt tänkande, enligt experter. Hjärnan är färdigutvecklad först i 20-årsåldern. Allra sist mognar framloben – där centrum för abstrakt tänkande sitter. För hälften av eleverna är det biologiskt extra tufft: killars hjärnor mognar nämligen senare än tjejernas.
Lundellska skolan är just nu den klart populäraste gymnasieskolan i Uppsala, vilket gör att majoriteten av eleverna är tjejer. De har nämligen högre betyg.
Som Stefan Nyhem, rektor på Lundellska skolan, uttrycker det: dagens skola gynnar tjejerna, de har lättare att hänga med och få höga betyg. Så till den grad att gymnasieskolorna i Uppsala till viss del blir könssegregerade. "Det vore bättre att grunda med ordentliga kunskaper och fakta och vänta med analyserandet till hjärnan är mogen för det, så att det finns något att analysera överhuvudtaget" påpekar han.
Säkert kan det finnas fler förklaringar till tjejernas framgångar. Men ändå: Hur har man kunnat ta fram en läroplan som inte tar hänsyn till barns hjärnor? Vilket svek mot eleverna, inte minst mot killarna.
Och måste verkligen allt analyseras? Kanske kan vi låta pallen vara.