Nej, det blev inte heller något kemipris för forskarna som utvecklade tekniken för att tillverka så kallade mRNA-vaccin mot till exempel covid-19. Jag är lite förvånad över att de prisgivande organen inte tog tillfället i akt att i år framstå som superaktuella, men ändå inte ett dugg missnöjd med valet av pristagare.
Utan tvekan är Benjamin List och David MacMillan värda sitt kemipris. Det är stort att komma på ett helt nytt sätt att bygga önskade molekyler. Att det nya sättet dessutom är enklare, mer miljövänligt och billigare än traditionella metoder för molekylbyggen gör upptäckten än större.
I pressmaterialet från Kungliga Vetenskapsakademien ställer ordföranden i Nobelkommittén för kemipriset, Uppsalaprofessorn Johan Åqvist, frågan om varför en så enkel och genial upptäckt som den om att använda små organiska molekyler som hjälpmedel i molekylbyggen inte gjordes långt tidigare. En spekulation är att andra kemister trodde att endast befintliga metoder var möjliga.
Det är i så fall bara ytterligare ett exempel på hur låsningar i gamla föreställningar kan skymma sikten för att se klart, både för forskare och oss vanliga dödliga. (Vilket förstås inte innebär att alla som vågar tänka utanför den så kallade boxen brukar få rätt, de flesta får det inte.)
Fortfarande finns en chans att åtminstone ett Nobelpris i år kan få någon slags koppling till covid-19 och den pågående pandemin. För detta talar möjligen att Världshälsoorganisationen toppar spelbolagens listor kring fredspristagare. Å andra sidan säger erfarenheterna att spelbolagen inte brukar få rätt.