Jag är på en konferens där en massa förståsigpåare håller på att sia om framtiden. Jag tycker sådant är lite jobbigt. Jag känner att jag har svårt att acceptera nya hisnande teknologiska landvinningar innan de finns. Hade någon när jag var 25 år och satt och lekte med kottar och pinnar sagt åt mig att det om drygt 10 år skulle komma en telefon där man kunde peta på skärmen och läsa tidningar och göra bankärenden och se flygplanens rutter och betala parkering och tanka ner radioprogram och fotografera sina makaroner eller sina fötter på en strand och dela med sig av bilderna som folk sedan kunde gilla och kommentera, och att dessa telefoner skulle bli en sådan central del av våra liv att alla skulle gå runt på staden som uppochnedvända L och bara stirra in i skärmen, då hade jag blivit rädd.
Nu går jag själv runt på staden som ett uppochnedvänt L (eller kanske mer som ett O) och petar på mobilen cirka 48 gånger i timmen.
Och ända sedan jag var liten och färg-teven kom, har jag tänkt: Nu går det inte att hitta på mer. Tänk att jag fick finnas till just när den sista teknologiska landvinningen kom. Och den känslan har jag burit med mig genom alla revolutioner av det här slaget.
Nu spår förståsigpåarna att revolutionerna kommer att komma på löpande band. Digitaliseringen kommer att eskalera i oerhörd hastighet. Allt är snart digitalt, från kläder och glasögon till toalettstolar och plåster. Och våra telefoner kommer att bli fjärrkontroller till våra liv och kasta oss in i helt nya sätt att leva. De kommer att lära sig allt om oss och våra liv och våra vänner, och inom en snar framtid får du dagliga rapporter som kommer att låta ungefär så här:
Hej Gunnar, klockan är 11.48, du befinner dig på Bättringsvägen i Uppsala och har inte ätit sedan klockan 07.23, och 83 meter bort finns restaurang Korvringen som du rankat högt, och bara 68 meter ifrån dig befinner sig kollegan Lennart som inte har ätit sedan 07.57, så ni kan äta tillsammans, morgonens fekaliekontroll föreslår fibberrik lunch, och efter lunch bör du gå på hälsocentret Muskelbristningen mitt emot då du har gått upp 1184 gram sedan i onsdags, köp deodorant på vägen då skjortan larmar om 118 milliglytt ökad odör, rekommenderar därefter blomsteraffären Pistillgrottan som har rea på rosor vilket kan vara idé då det saknas rapport om sexuell aktivitet sedan 2015-11-04.
Förståsigpåarna säger att det är något åt det hållet vi kan vänta oss. Och även om jag och de andra fattarnollorna tycker att det låter läskigt och lite motbjudande, så är det förstås möjligt att det är något jag inte kan leva utan om 10 år.
Jag har egentligen ingenting emot framtiden. Men måste den komma redan nu?