Att det var svårt att få boende när man har mer ludd i naveln än ködagar hos Uppsalahem var ingen överraskning, men att soffsurfande kunde vara så lärorikt hade jag inte väntat mig. Efter att privatlivet nyligen tog en hastig vändning gjorde jag mig själv bostadslös, och en månad på ”soffluffen” har gett flera insikter rörande andras levnadssätt.
När man själv inte har något tak över huvudet blir man såklart väldigt tacksam när någon annan erbjuder en husrum under en tid. Då kan det vara strategiskt att i så stor utsträckning som möjligt följa hemmets rutiner – vilket för mig har bjudit på stora livsstilskontraster.
Under tiden på min första soffa gick jag upp klockan sex och kröp ned i min sovsäck klockan tio, då min vän hade sådana arbetstider. Vi mediterade på kvällen, diskuterade likheter mellan Illiaden och Paradise Hotel och jag levde på hans stenålderskost. Slå upp ordet ”svärmorsdröm” och du hittar en bild på oss. Men efter några dagar skulle hans föräldrar komma på besök och ettan skulle inte riktigt räcka till. Jag välkomnades istället av min barndomsvän och hans flickvän i deras trea i Gävle.
Han var skiftledig och hade därför inga måsten när det kom till sömnrutiner och som nybliven frilansare kunde jag fritt spendera min tid. Vi gick och lade oss ungefär när jag tidigare brukade gå upp, stenålderskosten byttes mot Cuba Libres som dracks var kväll medan han förklarade reglerna i amerikansk fotboll och ligasystemet i NHL.
I skrivande stund sitter jag i en stuga i Sälen. Jag hade ont om sovplatsalternativ under kommande dagar när ett erbjudande om att följa med till fjällen dök upp. Det finns gott om soffor i stugan och jag slipper betala för bensin i utbyte mot att jag städar stugan vid utcheckning. Så var kommande tre nätter lösta.
Så vad har jag tagit med mig av detta? Jo, jag har insett att avsaknaden av ett hem skapar lika mycket stress som frihet. Jag har fått en stor förståelse för alla nya studenter som lämnar familj och vänner för att komma hit utan fast boende. Utan min bekantskapskrets hade jag endast känt av stressen. Det har även blivit väldigt tydligt att det är mycket lättare att ta risker när du vet att ditt sociala skyddsnät kommer fånga dig om det behövs.