Det jämlika dansgolvet

Det finns dansgolv och så finns det dansgolv. Med ett passionerat förhållande till såväl musik som klubbkultur har jag under mina utgångsår trängts på de allra flesta typer av dem. Jag har sjungit allsång och hånglat på indiegolv, trott att jag nästan varit Beyoncé på hiphop-golv, känt mig tuff på syntgolv, knäppt med fingrarna på soulklubb samt... eeh, strippstångdansat på hyperkommerisella medelhavsdiscon.

Annamaria Olsson skriver om klubbliv varannan vecka

Annamaria Olsson skriver om klubbliv varannan vecka

Foto:

Uppsala2007-02-23 11:57
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Överallt sökande efter den lilla essensen som gör det perfekta dansgolvet, den perfekta kvällen samt mig och den övriga mänskligheten till lite bättre människor.
Efter år av empriska undersökningar på alla möjliga klubbar världen över kan jag avslöja en av de huvudsakliga ingredienserna i häxbrygden. Svaret stavas manlig homosexualitet. The only gay in the village som flyttar till storstan har alltid spelat huvudrollen så väl framför som bakom skivspelarna på många av de mest mytomspunna klubbarna. Han har inte vallfärdat till schlagern, som i det här landet, utan till discon, housen och technon.

Dansgolven på de här klubbarna är helt ointresserade av att du skall visa upp dina senaste modefynd, bli skitfull, namedroppa med dj:n eller träffa en livspartner. Sådant får man sköta i toalettkön eller på world wide web dagen efter. Efter något som liknar ett magiskt klockslag blir dansgolvet en fredad plats från tråkigt klubbbeteende som ibland kan uppkomma på andra typer av ställen. Ni vet ölskvättande, ouppbjuden juckdans och killar som bufflar och bråkar. Här är dansen gud och respekteras till fullo. Här skapas det magiska ögonblicket då man på något nyandligt sätt flyter ihop med världsalltet.

När man älskar alla runtomkring sig, inte på ett sexuellt sätt, utan på ett jämlikt, högre plan. Föremålet för kärleken är det som musiken och dansen gör med en, man går totalt upp i dig själv. Det är strängeligen beroendeframkallande när man en gång funnit det, men inte helt lätt att hitta. Det är så att säga ett gäng komponenter som måste stämma... Men för mig är det ett faktum: de homofoba dansgolven är de sämsta dansgolven, där tjejer måste vara tjejer, killar vara killar och trygg ofrihet råder. Sök dig från dem och du kan finna dansgolvshimlen.

3 x GAY

Klubbar:
Berghain, Berlin. Kräver viss vana för att inte vara chockerande: techno, muskliga män och Europas bästa bokningar. Le Pulp i Paris är lika högkvalitiativ, men med lesbisk inriktning.

Discoproducenter:
Giorgio Moroder, Patrick Cowley och Bobby O. Tre av de största elektroniska dansmusikpionjärerna. Börja sök där och du skall finna: gaymustacher, gaymusik, gaypublik. Allt av det bättre slaget.

...frågetecken?
Hur uppkom likamedtecknet mellan gaykultur och schlager i det här landet?
Läs mer om