Jag och sambon kliver in i en fin, äldre tvårummare i Höganäs i centrala Uppsala. Det är visning och vi är mycket osäkra förstagångsköpare. Tillsammans har vi skrapat ihop våra gemensamma besparingar för att ha råd med insatsen.
Vi är också osäkra eftersom det är osäkra tider. Arbetslösheten är hög, liksom boräntorna. Den lågkonjunktur som slog till med full kraft i början av 1990-talet håller Sverige i sitt grepp. Väldigt många bostadssäljare har tvingats dumpa priset och gjort svidande förluster.
Den charmiga lägenheten har vackert trägolv (check på den) men ingen balkong. Mäklaren har dock ett ess i rockärmen som lockar oss spekulanter på visningen. Den som köper denna lägenhet kan ta över det mycket fördelaktiga bostadslånet.
Räntan? Endast strax över 9 procent.
För att förstå varför detta lät toppen måste vi backa bandet till 16 september 1992. Riksbankschefen Bengt Dennis tar det historiska beslutet att höja styrräntan (hette marginalräntan då) till 500 procent för att försvara den svenska kronan. Expressen snickrar ihop en lysande löpsedel med en bild på seriefiguren och buspojken Dennis och som – om jag minns rätt – formulerades så här: Dennis på nya upptåg – riksbankschefen chockhöjer räntan till 500 procent.
Några krispaket senare sjunker räntan till 11,5 procent, tack och lov.
Konsekvensen blir kraftigt sjunkande bostadspriser, men bolåneräntor på upp till 14–15 procent. Minst. När vi 1995 till slut köper en annan lya med vackert trägolv (och balkong) blir vårt livs första boränta kring 12 procent.
Vi visste det inte då. Men insikten 27 år senare är att mitten på 1990-talet var perfekt för att komma in på bostadsmarknaden. För oss blev det bra, för andra som tvingades sälja vid fel tidpunkt sämre. En annan insikt är att boräntor går upp och ner och schyssta marginaler ger bättre sömn.
Lite skamset känns det dock, att andras olycka blev min lycka. Jag och många med mig som har haft turen och möjligheten att köpa en egen bostad har genom åren vant oss med låga räntor och stadig värdeökning. Som att vinna storkovan på Lotto, liksom.
Nu går det åt motsatt håll och under våren höjs troligen styrräntan till 3 procent, vilket i så fall innebär en rörlig boränta på cirkus 4,5 procent. Vi får bara hoppas att nye riksbankschefen Erik Thedéen inte är lika wild and crazy som sin föregångare för 30 år sedan.