Äkta hjärtlighet är sällsynt

KRÖNIKA. Johanna Stenius gillar förvisso att bli lämnad i fred i butiker, men när hjärtlig service och omtanke känns äkta blir hon riktigt glad.

Johanna Stenius

Johanna Stenius

Foto:

Uppsala2009-10-23 06:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Jag har mycket svårt för påklistrad hjärtlighet. Tycker bättre om äkta vara, även om den kommer relativt sällan här i Uppsala. Det gör inget, då blir man extra glad och uppmuntrad när det händer! Som när jag upprörd och nostalgisk hade lämnat dottern på förskolan för allra första gången och personalen på konditori Savoy klappade om mig och bad mig komma dit varje dag under inskolningen. Det är riktig omtanke och bra service, tycker jag.

Under min senaste resa, en jobbresa till New York, blev jag allt mer medveten om att bra service inte alltid behöver vara det som man först tror.
- Oh my god that's so INTERESTING, I love it so much, how do you feel?
Främmande amerikaner, butikspersonal och kafébiträden gillar att strössla mig och andra kunder med uppmärksamhet och beröm, det känner ni säkert igen. Jag blir generad och babblig: visst är det bra med mig, men inte hittade jag exakt vad jag sökte, det gjorde jag inte. Och jag är ju rätt trött så på topp är jag inte men det var ju roligt att jag hittade precis den rätta 90-talsskjortan till min pojkvän och... kassörskan stirrar på mig med underlig blick och jag längtar hem till shoppingen på Svartbäcksgatan där man får vara ifred för trevlighetspåhopp (ja, bortsett från mobil- och omega 3-försäljarna förstås).

Jag gillar att bli lämnad i fred i butiker och undviker gärna de där jag är den enda kunden eller där jag vet att någon ur personalen kommer att knacka på provrumsdörren och fråga hur det går. Sånt får bara hända när man själv ber om det. Det kan få hända om personen bakom disken verkligen är genuin i sin trevlighet också, för det märks så tydligt om man verkligen menar vad man säger. Det händer till exempel när jag köper leksaker ibland, om den som står i kassan köpt en likadan till sin egen dotter eller son. Då blir samtalen långa och trevliga och man säger "gud vad INTRESSANT" och menar det på riktigt.

Men den amerikanska trevligheten är ett spel man kan lära sig, det inser jag snabbt. Dessutom användbart och enkelt när man har en dålig dag. Så lite senare under min New York-shopping är det enkelt att svara på kassörskans fråga.
- I'm good, really, excellent! But how are YOU today?
Kanske ska testa nästa gång jag går ner till Konsum?