Det är dags att ta ett DNA-test för att spåra rötterna

Tierp2022-08-11 18:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Jag har tänkt att jag någon gång ska göra det – alltså ta ett DNA-prov via en stor släktforskningssajt. Tillsammans med ett par släktingar försöker vi få ordning och ha lite koll på släkten. Historierna och kopplingarna till olika platser och kända liksom okända människor, både i när och fjärran, är många.

Sjöberg är mitt efternamn – vilket är ett namn som jag kunnat härleda tillbaka i historien – närmare bestämt till 1753 när Kajsa föddes i Lövstabruk. Hon hette då Kajsa Jansdotter. När hon sedan blev mamma till Johan 1796 så heter hon helt plötsligt Sjöberg. Pappan till barnet Johan Sjöberg står det okänd för i kyrkböckerna. Okända fäder är ingen ovanlighet i kyrkböckerna. Man kan ju söka i primärkällorna för att få indikationer om någon möjlig pappa nämns i kommentarerna i marginalerna.

En teori som funnits är att Kajsa skulle ha haft en relation med en präst eller en prästson från norra Sverige. Teorin har varit så god som någon, men den har inte gått att styrka ordentligt mot några källor. Jag har därför slagit den lite ur hågen.

När jag träffade Jan Olsson passade jag på att ta upp detta. Hans forskning har snuddat den som jag håller på med då vi har en gemensam nämnare i vallonsläkten Monier. 

När han börjar titta i sina släktträd och noteringar konstaterar han till en början: "Nä, jag hittar inga spår på att Kajsa Jansdotter någon gång ska ha hetat Kajsa Sjöberg".

Efter lite ytterligare letande bland släktingar till Kajsa Jansdotter säger han: "Här verkar jag någon gång ha noterat att det nämnts i en kyrkbok att Kajsas syster till och från har kallat sig Sjöberg".

Några ytterligare spår i form av någon pappa till Kajsa med namnet Sjöberg finns inte i Olssons forskning: "Men det jag skulle kunna indikera någonting i släktväg, men Sjöberg verkar ha varit ett ganska vanligt och populärt namn här. Kanske var det något som man bara valde att kalla sig, eller så finns det okänd släktkoppling som du behöver gräva vidare i".

Då jag hållit på med det här i några år och samlat på mig information och byggt ett ganska fint släktträd med stor hjälp av mina släktingar Sabina och Ann-Kristin känner jag att ett dna-test är nästa steg i gåtan.

Jan Olsson konstaterar apropå mina funderingar kring dna-testet: "Du lär nog få en hel del träffar på människor från Lövstabrukstrakten, men visar testet på spår till den där norrländska prästens hembygd, då kanske din teori kan stämma på något sätt".

Sökandet fortsätter – nu med ett dna-test.