Domen om Uppsalas förorenade dricksvatten är 109 sidor lång. Till stor del består den av tekniska resonemang om strömningsriktningar för grundvatten och antaganden om "fastläggning av pfas i akvifärmaterial". För en utomstående är det i princip omöjligt att tränga igenom fikonspråket och avgöra vilken part som har rätt. Men jag kan inte låta bli att undra varför experterna lämnat den stora frågan obesvarad: Ingen har brytt sig om att ta reda på hur mycket av de giftiga pfas-ämnena som har använts, trots att det är offentliga aktörer som det handlar om.
Att Försvaret har använt brandskum med pfas vid övningarna på Ärna är klarlagt. Men enligt domstolen, som anser att de konsulter som Försvarsmakten anlitat är mer trovärdiga än Uppsala Vattens experter, har pfas från Ärna bara till några procent orsakat de föroreningar som uppmätts i dricksvattnet. Andra källor nämns, som en större torvbrand i Boländerna. Brandförsvarets verksamhet vid bland annat Viktoria pekas också ut som en potentiell källa. Men domstolen konstaterar att det saknas uppgift om hur mycket pfas som faktiskt har använts vid Ärna.
Försvarets officiella miljörapporter och värnpliktigas vittnesmål har gett helt olika bild av hur brandskummet använts. Uppsalas brandchef har å sin sida sagt att några övningar med pfas-skum i princip inte genomförts alls vid de kommunala brandstationerna. Skälen till att brandmännen inte övat med pfas är dock inte av miljöhänsyn: Dels får de kommunala brandmännen sin utbildning av Räddningsverket innan de anställs. Dels var pfas-skum alldeles för dyrt att slösa bort vid övningar. Det dyra skummet sparades enligt den kommunala logiken tills det var skarpt läge.
Men att ta reda på sanningen bakom pfas-användningen borde inte vara svårt. Offentliga räkenskaper finns för både kommunen och Försvaret. En uppskattning av hur mycket pfas som användes vid släckningen av torvbranden i Boländerna finns i Försvarets inlaga till domstolen. På samma sätt borde Ärnas inköp och användning av brandskum finnas dokumenterad. Det är en viktig pusselbit i kartläggningen som saknas.
Nu får Uppsalaborna betala notan för både Försvarsmaktens och Uppsala Vattens advokater, plus reningen av dricksvattnet när ingen brydde sig om att ta reda på verkligt grundläggande fakta i målet.