Men som karl och fullvuxen och husägare tvingas man försöka lära sig ett och annat även inom detta genomtrista och motbjudande område.
Men det går inte. Jag lider nämligen av teknisk amnesi. Det är en sjuklig oförmåga att inte kunna minnas information om fyrtaktsmotorer, kardanknutar och växelströmsgeneratorer. Med mera. Bland annat är ju många av de här maskinerna säsongsbundna. Om vi tar till exempel gräsklipparen, så har ju den fått vila under snö- och tomteperioden. Det betyder att allt det jag hade lärt mig om gräsklipparen i somras nu är fullständigt utraderat. Vad ska den ha för bensin? Vad betyder reglagen? Är det där oljepluppen? Var har jag lagt reservdelarna?
Däremot är min arma hjärna full av annan information som sitter stenhårt. Exempelvis kan jag, om ni så väcker mig mitt i natten, utan problem sjunga hela Povel Ramels ”Lingonben” utantill. (Fast jag kommer att vara lite sur, eftersom det är natt och jag är i skriande behov av min skönhetssömn.)
Men teknisk och maskinell information går helt enkelt inte in. Jag försöker lösa delar av problemet genom att skriva långa listor med maskinernas hemligheter och sätta gula post-it-lappar på mackapärer och rör och spakar som berättar vad det är för grejor, men det hjälper föga.
Och så la bergvärmepumpen av …
Jag kände att det var kallt i huset. Jag väntade i två dagar. På tredje dagen var det 12 grader i köket. Jag gick ner i källaren. Jag såg omedelbart en röd lampa lysa på den kylskåpsliknande tingest som har en gul post-it-lapp ”bergvärmepump” på sig. Och jag kände hur den nyss så goda havregrynsgröten pressade sig halvvägs upp i strupen för att snart flyga ut över en larmande bergvärmepump.
Jag försökte själv titta lite på den. Jag lyfte av fronten på pumpen och kikade in. Varför gör jag sådant? Vad tror jag att jag ska hitta där? En död bäver? Jag hade lika gärna kunnat titta in i ett nervsystem.
Då gick jag upp och ringde min vän rörpularen. Han kom som en vind. Han hade en gloria runt huvudet. Han log vänligt och lyfte på några rör, skruvade på en kardanknut, luftade en växelströmsgenerator och spred värme omkring sig bildligt och bokstavligt talat.
Allt medan jag stod bakom honom med tindrande ögon och sjöng:
Bluff och Spark och Tork och Kvark
voro sex små dvärgar,
en var ful och en var glad
och en var dum i huvet…