Jag har inget emot Ikea. Tvärtom så tillhör jag dem som ofta är där och sällan går därifrån tomhänt.
Men det finns något med Ikea som skaver och det gäller inte produkterna de säljer, jättevaruhusen som de säljs i eller personalen som jobbar där. Om dem har jag nästan bara positivt att säga.
Det som skaver är snarare Ikeas enorma särställning. Det finns som bekant andra möbelvaruhus men Ikea har liksom upphöjts till något mycket större än så.
”Tjuvkika i nya Ikeakatalogen”, skrev Aftonbladet i en rubrik inför lanseringen av årets katalog i juli. Sedan följde ett antal produktbilder och beskrivningar.
Samma dag som katalogen släpptes skrev rivalen Expressen om ”Expertens tio favoriter i nya Ikeakatalogen”, följt av nya produktbilder och beskrivningar.
Jag har svårt att tänka mig något annat företag få samma behandling i medierna. Föreställ er att en stor tidning skulle skriva en artikel med rubriken. ”Tjuvkika i Elons nya vitvarusortiment” eller ”Expertens tio favoriter i Elgigantens reklamutsick”.
Ibland verkar det som att folk glömmer att Ikea faktiskt är ett varuhus som vill sälja så många produkter som möjligt. Det är inget fel på att vilja göra det, men det blir fel när ett sådant varuhus närmast behandlas som en offentlig institution eller myndighet.
Till andra möbelvaruhus åker man ofta för att man är ute efter något speciellt, en ny soffa eller säng kanske. På Ikea däremot tycks de flesta irra runt planlöst och plocka på sig så många billiga doftljus, gosedjur, tvättkorgar, tavelramar och chokladkakor att det ändå blir en rejäl slant i kassan.
Där finns också barnfamiljerna som mest har åkt dit för att ungarna ska få springa av sig och äta köttbullar, men som på något märkligt vis ändå står där i kassan i slutet av dagen med varor för 1 490 kronor.
Ikea är ett utflyktsmål, en mötesplats, en lekplats, en bespisning, ett globalt fenomen – och, just det: ett varuhus som vill sälja så många produkter som möjligt.
Det där sista får vi inte glömma bort, särskilt inte vi som jobbar i medierna.
Låt oss också slå fast detta: Ikeakatalogen är inget förnämligt bokverk, ingen helig skrift. Den är ett reklamutskick.