Det byggs i Uppsala just nu. Det går inte att missa. Stans skyline är full med stora lyftkranar – i alla väderstreck.
Flera projekt är riktigt omfattande. 7 000 nya bostäder planeras i Ulleråker. Ett område i södra Uppsala där var och varannan av de boende tycks vara biolog (jag vet för jag har bott där) och miljöpartiet är näst största parti. Här ska höga tallar ge vika för höga hus.
På Fyrislundsgatan, längre norrut, har byggandet kommit längre. Träd längs bilstråket har fallit och huskroppar tar form. Visst nya planteringar ska göras, men klart det påverkar stans karaktär när grönska ger plats för byggnader. Men måste det vara så? Går det att bygga tätare, men också grönare?
I många storstäder är detta en het fråga i dag. I New York har en tågräls på hög höjd gjorts om till ett långt strövstråk med flera parker – och nu vill privata aktörer skapa en underjordisk park i en övergiven vagnsterminal. En arkitektfirma har även ritat ett visionärt höghus, tänkt att stå på Roosevelt Island i Manhattan precis där floden delar sig. Projektet heter Dragonfly och är en glasbyggnad i form av en insektsvinge, full av grönska och odlingar.
Befolkningen ökar och fler flyttar till städerna. Det finns till och med, menar en del, miljövinster med att fler bor tätt. Åker färre bil släpps det ut mindre mängd avgaser. Kan fler handla och göra ärenden i närområdet vinner miljön på det. Men samtidigt är grönska dokumenterat viktigt för vårt välmående. Inte bara på sikt med klimathotet hängande över oss, utan rent själsligt.
Nu när Uppsala passar på att bygga ut skulle det väl vara läckert om fler byggnader var integrerade i miljön. Varför inte flytta upp grönskan några våningar och låta Uppsalas hustak växa? Det finns redan exempel i staden. Tennishallen i Rosendal har ett böljande tak av mossa. Och ett av de nya bostadshusen intill ska få takträdgårdar. På ett annat planeras en springbana på taket.
I Årsta har kommunen gått ännu längre. Här planeras en förskolas lekgård på toppen av ett höghus. Fast den planen känns väl visionär för mig. Det räcker att grönskan flyttar upp, barnen kan få vara kvar med fötterna på jorden, tycker jag.
Sedan är det ju inte alltid det blir som jag föreställt mig heller. Nu när stadsbiblan skulle få ny entré, skulle den byggas i form av en vinterträdgård. Väl färdigt blev det ett ljust, inbjudande rum med lövreliefer i glastaket. Men grönska? Nej, det var för besvärligt att underhålla.
Finns säkert fler exempel som jag missat. Men låt mig berätta om ett sista bara. Det syns inte från marken – och har du inte varit där är det svårt att känna till. På Dragabrunns torg, på byggnaden där UNT har sin butik och redaktion finns en takterass med en jordplätt med marktäckande växter. Lite hemlig grönska, mitt i stans hjärta.
Finns det fler hemliga trädgårdar i Uppsala? Mejla bostad@unt.se.