Det är härligt att bli med hus på många sätt och vis. Men flyttar man som vi till en gård en aning på landet gäller det att samtidigt vara beredd att ändra på sina vanor och bejaka sin uppfinningsrika sida. Särskilt på sommaren. Det har jag gjort.
Först och främst måste jag säga att grilltången är klart underskattad. Hos mig är redskapets främsta uppgift att hämta upp post och tidningar ur brevlådan, som är full av tvestjärtar oavsett vilka medel jag häller ner.
Och nej, tången används inte vid grillningen längre. Maken har helt enkelt ”tvingats” inhandla några monstergrillredskap till monstergrillen. För vad han, men inte jag riktigt, förstått är nämligen att en gård kräver maskiner. Och då menar jag inte enbart snöslunga, åkgräsklippare, röjsåg och motorsåg. Vi pratar maskiner som varken Martin eller Ernst vet namnet på.
Senaste inköpet var en myggmaskin, av värsta modell förstås. Importerad direkt från USA. Någon där på andra sidan Atlanten hade dock ”vänligheten” att skriva ”bekämpningsmedel” på paketet. Gissa om det fastnade i tullen. Efter mycket om och men, och säkert lite NSA-övervakning av familjen med det konstiga efternamnet, står maskinen nu i … vår hall. Inte en mygga på gården. Själv hoppas jag att någon ska nappa på åbäket på Blocket.
Bästa inköpet i sommar är annars pumpen som gör att vi kan vattna med vatten från ån. Förra sommarens stora lärdom var nämligen att det inte var en smart idé av mig att låta sonen bada i vattenspridaren en hel dag när man har egen brunn. Lite törstigt blev det.
7- åringens bästa kommentar hittills i sommar kom för övrigt en kväll när han låg i det nyköpta tältet på gården: ”Men mamma varför finns det inga damtält, utan bara en massa tvåmanna och tremanna …?”
Och visst, jag njuter av helt nya tältningsmöjligheter, av äppelträd, hallonsnår, fridfullhet och en härlig altan. Men jag slås samtidigt av insikten att jag var lika lycklig när vi trängdes på den lilla balkongen inne i stan bland sonens och mina majsplantor. Det är definitivt sällskapet som gör det.