Visst finns det många fördelar med att köpa massproducerade möbler från Älmhult, men en sak är säker: det är sannerligen inte lätt att skapa ett unikt hem med hjälp av anonyma sängstommen Malm eller uttjatade bokhyllan Billy.
Att köpa exklusiva italienska designmöbler känns inte heller som ett alternativ, åtminstone inte för oss som tillhör den majoritet av mänskligheten som dagligen tvingas betrakta pengar som en ändlig resurs.
Då är det tur att Ikeahackare finns. De kallar sig så, alla Ikeakunder över hela världen som modifierar och personaliserar sina möbler på snillrika eller galna vis. På nätet visar de upp sina unika konstverk och lösningar.
Känner man sig allmänt ohändig eller bara idéfattig så kan man i stället vända sig till någon av alla de firmor som har dykt upp i Ikeahackandets spår. Bemz, Mykea, Villa Venga, Savemysofa och Superfront är några exempel.
De tillhandahåller frontluckor, tygöverdrag, knappar, knoppar och allt annat som man kan ”pimpa” standardmöbler med. Kanske kan man jämföra det med att köpa en Volvo och få den att se ut som en Maserati?
Nog verkar det också som att möbelbranschen håller på att få sin egen motsvarighet till bilvärldens garageentusiaster och ”custombyggare”.
Man kanske skulle skaffa sig ett möbelhackerprojekt, ett vitrinskåp i källaren som man kan gå och ”meka” lite med då och då, eller en sliten träpall som man kan bygga ut till dess att den ser ut som fåtöljen Jättepaddan som Carl Malmstens ritade för Liljevalchsutställningen 1934?
Sedan kan vi möbelentusiaster anordna våra egna ”Power Big Meets” och korka igen motorvägen till Västerås med våra skrivbord och garderober, fastsurrade på släp.
Kanske kan vi till och med skapa vår egen kultur runt möblerna, vår egen musik och våra egna frisyrer. Vi kan dansa på borden och skåpsupa.
Nej förresten, jag nöjer mig nog med mina ordinära Ikeamöbler ett tag till.