På 1920-talet träffades världens ledande tillverkare av glödlampor i Schweiz. Tillsammans kom de överens om att hålla lampornas livslängd nere, så att konsumenterna skulle bli tvungna att köpa nya glödlampor oftare.
Så lyder en vida spridd konspirationsteori. Att det fanns en branschorganisation för glödlampstillverkare och att den träffades i Schweiz på 1920-talet är sant, men huruvida man kom överens om att producera undermåliga lampor är på inget sätt bevisat.
Långenergilampor har visserligen gjort den eventuella glödlampskonspirationen inaktuell, men det ligger ändå nära till hands att tro att somliga produkter har en kortare livslängd i dag än förr. Nu för tiden ska ju allt bytas ut så fort.
Knappt har man smällt upp ett helt nytt, häftigt svart badrum förrän man läser att det snart är helvitt som gäller igen.
Då är det bara att knacka kakel och göra om. Den grå lädersoffan som kändes så rätt 2009 börjar allt mer likna en antikvitet. Ut med den på Blocket och köp något färgglatt i stället, som förhoppningsvis räcker ända till 2015.
Och köksöar, herregud. De är ju sååå hösten 2006.
Faktum är att i dag behövs det ingen konspiration för att tillverkarna ska kunna producera produkter med kort livslängd.
Vi konsumenter gör redan vårt bästa för att byta ut prylarna långt innan de är uttjänta.
Det som redan på 1960-talet kallades för ”slit och släng” har blivit ”släng utan att slita”.