Som ni kanske redan har räknat ut så bygger själva idén om mansgrottan knappast på ett modernt tänkande kring genusfrågor. Nej, själva grundtanken med mansgrottan är att mannen behöver sitt eget lilla krypin där han kan få utlopp för hela sin manlighet, eftersom det är kvinnan som ansvarar för resten av hemmet.
Många ser mansgrottan som en motreaktion mot ett i övrigt feminint inrett hem. Tänk spetsgardiner, romantiska detaljer, porslinsdockor, pastellfärger. Många män har helt enkelt svårt att känna sig riktigt hemma i en sådan miljö. Det är då de kryper in i sin grotta.
För många av oss låter det här mest fånigt. Man inreder väl ett hem tillsammans? Målet måste ju vara att både man och hustru ska känna sig bekväma i alla rum, eller?
Faktum är dock att i väldigt många svenska hem så är det fortfarande kvinnan som har valt gardinerna, som har sytt nya kuddöverdrag eller bestämt vilket sängöverkast man ska ha. Oavsett vad man tycker om saken så är det ett så att män oftare än kvinnor låter sig bli överkörda och övertalade när det gäller hur ett gemensamt hem ska inredas.
I mansgrottan däremot, där kan mannen sätta upp enorma tv-apparater med sportkanaler, skrymmande stereoanläggningar, sporttroféer, en kyl för ölen, ett enormt älghuvud och tv-spel.
Somliga psykologer menar att en mansgrotta är bra för förhållandet. Om mannen får dra sig undan och slappna av med sina polare i ett eget krypin en stund så orkar han vara en mer foglig och anpassningsbar make resten av tiden.
Reglerna sägs också vara mer avslappnade i en mansgrotta än annorstädes. En amerikan uttryckte det så här: ”Man spiller en öl ibland eller låter en hamburgare stå kvar på bordet över natten. Vem bryr sig?”.
Här någonstans börjar det också bli problematiskt, för vad säger det egentligen om förhållandet när en man inte kan få vara sig själv i samma rum som sin hustru? Och kanske framför allt: varför är det nödvändigtvis kvinnans uppgift att se till att det är rent och snyggt hemma?
Många män har redan en mansgrotta, utan att tänka på det. Den brukar kallas för garage. Där förvarar han sina verktyg, sina trädgårdsmaskiner och sin grill. Kanske ser han det också som en tillflyktsort emellanåt.
Själv längtar jag dock efter den dagen då en kvinna säger: välkommen in i min kvinnogrotta, och nu menar jag inget snuskigt här, utan ett kvinnorum där kvinnor kan få vara sig själva för en stund och göra sådant som kvinnor gör, vad nu det är?