Är problemet att våra drömmar är ett hot mot planeten?

Luften känns redan lättare att andas. Jag tror det främst beror på att vi har fått en ny president i USA. Donald Trumps ständiga lögner har verkligen förpestat luftrummet och gött misstron mellan människor världen över.

Svante Axelsson är fristående UNT-krönikör.

Svante Axelsson är fristående UNT-krönikör.

Foto: Madeleine Andersson/Sven-olof Ahlgren/Montage

Krönika2020-11-14 08:45
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Men det kan också bero på att stadsluften i Uppsala blivit bättre under coronapandemin. Pandemin är naturligtvis en tragedi som vi ännu inte sett den fullständiga vidden av men en intressant effekt är att utsläppen av kväveoxider enligt Luftvårdsförbundet minskat med drygt 20 procent i Uppsala jämfört med tidigare år. 

Ett tredje alternativ till den förbättrade andningen kan vara att jag blivit bättre på att använda cortisoninhalatorn mot mina luftvägsproblem. Det är många utöver mig som har problem med den dåliga luften och 7 600 personer dör årligen i förtid i Sverige på grund av luftföroreningar, 800 000 personer per år i Europa. Den dåliga luften bidrar också till en större riskgrupp när corona eller andra virus går till attack. Att minska hälsovådliga utsläpp från trafiken i städerna är alltså lätt att räkna hem samhällsekonomiskt och det finurliga är att vi samtidigt får minskade utsläpp av växthusgaser alldeles gratis.  

Elbilar är förstås ett steg på vägen mot bättre luft men då kvarstår ändå frågan om det är så smart att ha bilar som står stilla 98 procent av tiden på ytor med dyra markpriser inne i stan. Den gamle Volvochefen Pehr G. Gyllenhammar var inne på det spåret redan 1975 i ett citat som jag hittade: ”Jag tänker inte bara på luftföroreningar och buller utan på att alltför många bilar förändrar stadsbilden redan genom sin närvaro” (DN). En gammal sanning alltså, men hur lätt är det att få politisk majoritet för minskad biltrafik i städerna? 

Så vi prövar att vända på steken. Hur vill vi människor egentligen leva? Är problemet att våra drömmar är ett hot mot planeten? På kort sikt kanske flygresor och masskonsumtion är det men det stora problemet är nog snarare att vi inte tar våra drömmar och vår längtan på allvar. I de flesta studier är det nära vänner, gemenskap och sammanhang/mening som anses skapa lycka. Det är kanske därför som Barcelona, Köpenhamn och Oslo är så attraktiva städer. Dit kommer människor och näringslivet och turismen blomstrar. Levande stadsrum med butiker, cafeer och restauranger. Populära städer har ljus och bekväm kollektivtrafik och tätt med stora cykelvägar. Till exempel finns ringleden Cykelslangen runt Köpenhamn – en stor väg runt staden bara för cyklar! Uppsala är också på god väg. Jag njuter så av de nya cykelvägarna och jag blev inte förvånad när Uppsala blev årets Cykelstad. Nya tekniska innovationer kan bli spännande komplement. I Hammarby sjöstad ska Nevs (gamla Saab) nu pröva sina förarlösa el-shuttle-minibussar som också kan bli en viktig exportprodukt till växande kinesiska städer. Eller vad säger ni om innovationen från Oslo där de ska införa ”walk a mile – get a mile appen” som innebär att om du går en kilometer i staden får du också åka en kilometer gratis på bussen eller spårvagnen. Ett friskvårdsprojekt à la Norge som också minskar köerna i staden.  

Hur Joe Biden kommer att bli som president återstår förstås att se, men hans slogan ”Build back better” fångar verkligen var vi står just nu. Nu är det läge att utveckla den smarta, tysta och blomstrande staden. Så i framtiden blir det en ny stad som nämns tillsammans med Barcelona och Oslo, nämligen Uppsala. 

Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.