Under en promenad passerar jag Gränbyskolan."Nej! Den där bilden får du inte lägga upp på Instagram, man ser ju min dubbelhaka. Ta en ny så ser jag smalare ut eller redigera bort den innan du lägger upp.” Så lät det när ett par tjejer stod och fotade varandra på skolgården.
Jag kände igen mig i det jag hörde. Det kan låta likadant när jag och mina vänner fotar varandra. Skillnaden är att vi är vuxna. Du som läser kanske också känner igen dig, hur du via sociala medier påverkats av skeva ideal som gömmer sig i flödena du skrollar flera gånger om dagen. Du påverkas, men vågar du dela med dig av hur du egentligen ser ut?
När jag var i tjejerna på skolgårdens ålder, i högstadiet, redigerade jag aldrig mina bilder. Idag ser det annorlunda ut. Med enkla appar kan du se ut som din idol. Första gången jag blev introducerad till appen Facetune som används av många kändisar runt om i världen blev jag chockad. Större ögon? Inga problem. Volym till håret? Inga problem. Smalare ansikte? Inga problem. Men det tog inte lång tid innan min självbild började förvirra mig. De bilder jag pillade med såg plötsligt inte längre ut som jag. Inte heller kände jag mig bekväm när jag fick kommentarer som ”vad fin du är” för det där var inte jag. Men tänker den yngre generationen också så?
Efter att ha hört skoltjejernas diskussion, men också funderat på vad jag tycker om ämnet, tog jag mig modet att skriva på mina sociala medier om hur less jag är på alla polerade och overkliga bilder. Responsen blev enorm.
”Tack Neda för att du skriver dessa rader. Viktigt att sticka hål på sociala medierbubblan, inte minst för våra yngre” eller ”jag känner igen mig”. Kvinnor, men även män i olika åldrar kände igen sig. De skönhetsideal som vi dagligen stöter på måste pratas om. Att trots en viss medvetenhet är det svårt att inte jämföra sig eller påverkas av de bilder vi dagligen stöter på.
Jag tänker igen på tjejerna jag hörde på skolgården. Pratar de om skönhetsidealen, vågar de visa upp sig precis som de är eller redigerar de alltid sina bilder. Kommer ena tjejens kompis säga, men du är snygg som du är eller kommer hon ta ett nytt foto där kompisen ser smalare ut? Finns det någon lärare som pratar om det här i skolan? Pratar föräldrarna med dem?
Under de senaste 30 åren har psykisk ohälsa ökat bland unga i Sverige enligt en rapport från Folkhälsomyndigheten. En av de bidragande faktorerna till den psykiska ohälsan är användningen av sociala medier bland unga. Rapporten tar bland annat upp hur viktigt det är att skolan lär barnen om psykisk ohälsa och pratar om ämnet. Men det är inte bara skolans ansvar att prata om det här. Ansvaret ligger hos dig och mig.
Allt fler av de svenska influerarna har också fått nog av skeva skönhetsideal, de som själva tidigare bidragit med overklig perfektion. Allt fler vågar nu lägga ut bilder på hur de ser ut utan filter, hur deras magar ser ut efter frukosten och inte innan när man spänner magmusklerna på tom mage.
Vi måste våga dela med oss och prata om psykisk ohälsa som kan komma ur dessa skeva skönhetsideal. Våga dela med oss av en självkänsla som inte är som den ska, prata om hur man kan öka sitt självförtroende. Kanske kommer din vän eller ditt barn öppna upp sig om du öppnar upp dig först?
Denna krönika är en opinionstext. Åsikterna i artikeln är skribentens egna.