Redan i dag har Northvolt tagit fram batterier som är gjorda av enbart återvunna metaller och tekniken finns för att cirkulera både litium och kobolt till cirka 95 procent, skriver Svante Axelsson.
Sitter på tåget från Riksgränsen till Uppsala och susar igenom den vackra svenska fjällvärlden i strålande sol. Vår dotter jobbar som säsongspersonal på en restaurang där uppe. Även om min egen utförsåkning snarast för tankarna till Stig Helmer i "Sällskapsresan 2" måste jag säga att det är häftigt ställe framför allt när det gäller offpist-skidåkning eftersom där inte behövs några snökanoner. Än.
När jag scrollar ikapp några dagars nyhetsflöde på mobilen känns det som att mörka moln fyller sinnet. Nya kraftfulla larm från FN:s klimatpanel, IPCC, samtidigt som kriget i Ukraina visar upp sitt mest vidriga ansikte. Men när det gäller klimatfrågan är det värt att påminna sig om den gröna industriella revolution som nu överraskar de flesta av oss. Några moln spricker upp när vi passerar Kiruna. LKAB producerar nästa 90 procent av allt järn som framställs i Europa. Att de har bestämt att detta järn ska bli fossilfritt innebär att utsläpp som motsvarar två tredjedelar av Sveriges utsläpp kommer att förhindras.
I Boden byter jag till nattåget till Uppsala. Tåget som ska åka till Luleå påminner om att SSAB redan tagit fram världens första fossilfria stål som nu finns i ett av Volvo AB:s fordon. SSAB, som står för 10 procent av Sveriges utsläpp, har precis tidigarelagt sina klimatmål med 15 år och ska bli fossilfria redan 2030. Och i Boden startar ett helt nytt fossilfritt stålföretag med namnet H2 Green Steel. Allt detta handlar om hur den tusenåriga masugnstekniken byts ut mot en vätgasbaserad teknik för att plocka bort syret från järnet.
När jag satt mig i restaurangvagnen passerar vi Skellefteå med Northvolts fabrik som ska producera hållbara batterier till de elbilar som nu tränger undan förbränningsmotorerna. Var fjärde ny bil är i dag en ren elbil och det kommer sannolikt vara över 80 procent före 2030.
När jag är i Örnsköldsvik påminns jag om Liquid Wind som här ska bygga Sveriges första elektrobränslefabrik där man gifter ihop grön koldioxid från kraftvärmeverket med vätgas. Metanolen som då produceras köps sannolikt av ett stort danskt rederi.
Även om min tågresa slutar i Uppsala (några minuter före utsatt tid!) stannar inte den gröna industriella revolutionen i Norrland. Hade jag fortsatt till Stockholm skulle jag kunnat besöka Stockholm Exergi som nu ska fånga in grön koldioxid från sitt bioeldade kraftverk och lagra den under havsbottnen i Norge och därmed skapa negativa utsläpp. Här i Uppsala har kommunen beslutat bygga vad som kan bli EU:s första klimatpositiva stadsdel, kanske kan då även Uppsala Energi bidra med negativa utsläpp.
Känslan när jag stiger av tåget är inte att vi kan slå oss till ro för att allt ordnar sig. Tvärtom! Men i en tid av mörker är det viktigt att inse att en annan värld är möjlig. I klimatfrågan har vi med ny tekniken som stärker näringslivets konkurrenskraft gått från att ligga under med 3-0 till att ha reducerat till 3-2. Det ger ny kraft i hela det svenska klimatlandslaget för ett fossilfritt Sverige.
IPCC visar att det fortfarande står ett litet fönster på glänt om vi snabbt byter till fossilfri teknik och nya beteenden. Att bara ta sig fram i gamla spår funkar helt enkelt inte. Det är dags att köra offpist för att hitta fler genvägar till framtiden.