Du hälsar på en vän och från farstun kikar du in över ett rent och välorganiserat hem. ”Ursäkta röran”, säger vännen.
Har du hört den förut? Självklart berömmer du hemmet, som faktiskt oftast är fläckfritt.
Jag vill stanna upp här lite och klargöra en sak: För att kunna be om ursäkt för ”röran” krävs att du har en röra att visa upp. Du ska kunna peka ut röran, den måste synas för blotta ögat (utan förstorningsglas).
Jag borde inte klaga, jag säger också så här. Skillnaden är bara att stök hör vardagen till hemma hos oss. Som bostadskrönikör på Upplands största lokaltidning kanske du tror att jag har ett glänsande vackert hem som alltid doftar nyplockade rosor? Så är det inte.
I min familj är vi ett gäng kreativa själar. Städning hamnar långt ned i vår prioriteringslista och hela familjen har för vana att engagerat starta olika projekt, men sedan få tillfällig alzheimer och glömma att städa upp när vi tröttnat. Stöket är ett ok vi bär och vi har anledning att be om ursäkt.
I den här situationen finns det olika skolor för hur stöket ska bekämpas:
1. Prylbanta tills du har så lite grejer att stöket blir obefintligt. Det är bara det att det ser så himla tråkigt ut. För mig är minimalism som att bo i en visningslägenhet. Ingen dynamik eller själ. Inget hem.
2. Skaffa mer och bättre förvaring. Den här strategin har jag proklamerat länge. Har allt bara en plats blir det mycket lättare att plocka undan. Men trots nya lådor, hyllplan och olika gömmor; hos oss är stöket är kvar.
Det behövs något lurigare. Ett mellansteg. Hos oss släpper vi saker vind för våg, mitt i sorteringen av tvätten börjar vi laga mat. Just när vi plockar upp posten börjar ett pysselprojekt med barnen. Även om posten har ett litet fack och tvätten ska in i garderoberna kommer grejerna inte fram. De hamnar i limbo, mittemellan, alltså de stökar.
Men för en tid sedan kom jag på det. Mellanförvaring, det är lösningen för våra tankspridda personligheter. Vi ser numera hemmet som en process där saker långsamt tar sig från a till b och till målet c.
Mellanförvaring fungerar som följer: det är ett ställe att gömma undan saker – tills de hamnar där de ska. Det är en mellanstation på vägen. Nu har vi en korg för tvätt som är ren men inte vikt, ett hörn på pallen i hallen för post som är inkommen, men inte läst och så vidare.
Och stöket då? Nja, det finns kvar i varierande grad. Men jag lovar att bita mig i tungan nästa gång du hälsar på. Det är ingen idé att be om ursäkt. En del saker är som de är. Vänner och kära, vet att du är välkommen hem till oss ändå.