Denna krönika är en opinionstext. Åsikterna i artikeln är skribentens egna.
Det är i alla fall tur att det är VÅR i dessa coronatider. Tänk om det hade varit ett höstgrått november! Vårsolen kommer med värme och hopp. Även i konkret mening. Solen gjorde sig påmind när min inkomstdeklaration för 2019 damp ned i postlådan. 1 619 kronor i ”skattereduktion för förnybar el” står det i rubriken. Inte illa när det bara handlar om den statliga ersättningen för den el som vi sålt de dagar som våra solceller producerar mer el än vi använder. Sen får vi ytterligare några ören av nätägaren och energibolaget, sammanlagt blir det knappt en krona för varje såld kilowattimme. En annan stor besparing är förstås den el som vi inte behöver köpa när vi använder solelen direkt i huset. De 27 kvadratmeter solceller som vi satte upp på taket i Flogsta 2013 ger cirka 4 000 kWh per år och det täcker ungefär två tredjedelar av familjens hela elanvändning. Det är mer ”ränta på taket än på banken” brukar jag tänka när jag sitter på altanen och försöker hitta ljusglimtar i tillvaron.
Men det är inte pengarna som är det viktiga, utan känslan av att bidra till något bra. Solen utgör nämligen ett hopp för hela världen. Och sol har vi faktiskt gott om. På två timmar tar planeten emot lika mycket energi som hela världens befolkning använder på ett år.
Starka krafter arbetar fortfarande för att försvåra omställningen. Globalt subventioneras fossil energi cirka fem gånger mer än förnybar energi. Även om solel ännu bara utgör en liten del av den totala elproduktionen så går ökningen fort nu, eftersom priset på solceller rasar. Under förra året ökade den installerade effekten solel i världen med 24 procent. Och studier visar att solelen sannolikt är ett av de dominerande produktionsslagen i Europa 2050.
Den stora frågan är vad vi gör när solen inte lyser eller vinden inte blåser. Det enkla svaret är just nu att vi använder den vattenkraft vi sparat när sol- och vindkraften genererat mycket el. Vattenkraften är det stora batteriet i Norden. Men den riktigt spännande utvecklingen gäller hur vi kan börja lagra överskottsel i form av vätgas. När solen lyser och det blåser och vi har ett överskott kan man använda den billiga elen till att klyva vattenmolekyler och få ut ren vätgas. Vätgasen kan lagras och sedan användas i industrin, som på så sätt kan balansera efterfrågan när produktionen av förnybar el är låg under till exempel riktigt kalla vinterdagar. I detta nya energilandskap har solel en given roll både i Sverige och globalt.
Så om du har ett hustak och lite pengar undanstoppade i madrassen eller på banken: Passa på att bidra till en global solskenshistoria i dessa coronatider, genom att sätta upp solceller på taket! Du får lägre elkostnader, sätter lite fart på en mer hållbar ekonomi och bidrar till ett förnybart elsystem. Och har du elbil i framtiden räcker det med cirka 15 kvadratmeter solceller för att driva en elbil (normalbilist) ett helt år.
Sen borde naturligtvis även de som bor i lägenhet få skattereduktion när de köper in sig i andelsägd sol- och vindkraft. Fler borde få chans att njuta av solen även i deklarationen, även de som inte har ett eget tak.