Vi människor har delats upp i två läger. Vi och dom.
För mig som journalist är det skrämmande att så tydligt känna av misstron mot fakta, etablerade medier och vetenskapen. Att faktaförnekarna synes vara så många.
"Det säger du bara för att du tillhör PK-media."
Det är ett vanligt argument för att inte ta till sig fakta. När någon påstår att Sverige är på väg mot undergången, lyssnar faktaförnekarna hellre på det än vetenskapen. Statistik, hårda siffror, tabeller, grafik, empirisk forskning – inget biter.
Mitt i skrivandet ringer mobilen. En Uppsalabo, låter som en man i 50-års åldern, vill prata. Han säger inte sitt namn, men han är arg, det hörs. En artikel om att kriminaliteten minskar, trots alla dödsskjutningar, har retat upp honom: "Ha, du är lurad", utropar han när jag försöker förklara.
"Under årens lopp har eliten lurat oss alla. De friserar siffrorna för att sossarna och mupparna ska sitta kvar vid makten." Jag försöker förklara varifrån artikelns fakta kommer. Att det är empiriska studier bakom, inte gissningar. Utan vetenskap. Går inte hem. "Hur vet du att de har rätt?" Säger den arge mannen och kastar på luren.
Han tillhör en grupp skeptiker som envist hävdar att statistik som säger att Sverige är ett tryggt land, ett rikt land, en nation som ligger i topp på länderlistan över bra vård, bra skola och god omsorg för äldre, bara är fejk news.
Nej, allt är inte guld och gröna skogar. Det finns en del att ta tag i, men så har det alltid varit genom åren. Inget är nytt under solen. Kriminella tog livet av varandra även på 80-talet. Faktum är att vi aldrig haft det så bra i vårt land, medellivslängden stiger, vi botar fler sjukdomar än någonsin, fattigdomen minskar.
Hur ska man vända trenden? Om det inte funkar med fakta, vad ska man då ta till?
En av mina vänner gav uttryck för sin frustration: "Ja, men låt de mörka krafterna vinna då! Låt hatarna regera landet, så får de se om det blir bättre! Så be it. Vi kanske måste ner i botten av träsket för att kunna vända och ta ny kurs?"
För några år sedan lyssnade jag på en företagsledare som jag glömt namnet på. Andemeningen i hans föreläsning var: Att bygga en bra, personalvänlig och effektiv företagsorganisation tar lång tid, att rasera en som fungerar går däremot blixtsnabbt.
Det samma kan sägas om demokratin.