2020 har varit ett utmanande år för alla. En prövning som jag delar med många föräldrar till barn i gymnasieskolan är att hinna följa upp hur det fungerar med undervisningen när så mycket har varit digitalt.
Något som fått mig att fundera på hur vi gör för att stimulera våra barn till att intressera sig för naturvetenskap och teknik. Vi kommer att behöva många fler framöver som utbildar sig inom dessa områden för att vi ska kunna utveckla framtidens smarta lösningar inom exempelvis artificiell intelligens, nanoteknologiska cancerbehandlingar eller rymdteknologi, som gör det möjligt att skapa ett överskott av grön solenergi som kan strålas till jorden.
Som ett svar på mina funderingar frågade min dotter mig efter en digital fysiklektion: Mamma, vad är entropi?
Utan att titta på hur läroboken förklarade denna fascinerade storhet drog jag några enkla exempel på hur allt i universum liksom i vår vardag på något egendomligt sätt blir stökigare och stökigare. Naturen längtar efter oordning. När man tappar ett glas går det i tusen bitar. Om man tappar tusen glasbitar blir de i princip aldrig ett helt glas när de träffar golvet. Det blir dammigt och smutsigt hemma om man inte anstränger sig och hela tiden städar. Till och med små barn vet att tröjan man slänger ifrån sig sällan landar fint hopvikt.
Jag fortsätter: Entropi är alltså strävan mot oordning. Enligt termodynamikens andra lag ökar entropin i ett isolerat system spontant. Med andra ord: Ingenting ordnar sig av sig själv, såvida man inte har en väldig tur eller anstränger sig och därmed tillför systemet en massa energi.
Det finns egentligen bara två storheter som ökar om man inte anstränger sig väldigt mycket: Tiden och entropin. Tiden går framåt. Oordningen blir större. Coolt, eller hur!?
Dottern bara tittar på mig och ser ut som ett frågetecken. Hon visar mig fysikboken som säger att begreppet entropi införs för att beskriva ”en värmemaskins verkningsgrad”.
För att våra barn ska få en intuitiv känsla för vad entropi är ska de alltså tänka på typ en ångmaskin som omvandlar värmeenergi till mekanisk energi... Jag läser vidare och blir riktigt arg. Hur kan man förklara ett superspännande fysikfenomen som just entropi på ett sätt så att knappast NÅGON vill studera fysik? Vem under 100 år använder ens begreppet ”värmemaskin”? Detta är inte schyst mot ungdomarna och inte mot de fantastiska gymnasielärare som behöver slå knut på sig för att förklara och utbilda.
Om vi ska skapa konkurrenskraft och klara av de utmaningar vi har framför oss måste vi få våra barn och ungdomar intresserade, fascinerade och NYFIKNA. Vi måste koppla fysiken, tekniken och naturvetenskapen till observationer som de kan känna igen.
Dessa ämnen är de roligaste och mest engagerande som finns. De förklarar både enkla och komplicerade saker i vår vardag och omgivning, och det är just de enkla sakerna i vardagen som borde vara grunden för exempel i skolböckerna om fler elever ska förstå och bli intresserade av att lära sig mer.
Vi har många utmaningar som måste mötas och problem som behöver lösas de närmaste decennierna, och varje liten ny hjärna som skulle kunna bidra måste uppmuntras!
En liten slutfundering bara: Om nu entropin hela tiden ökar och 2020 har varit så stökigt, vad innebär detta för 2021?
Jag känner att jag snart behöver jullov…