"Pandemin har tagit utseendefixeringen till nya höjder"

Lotta Frithiof har grottat ner sig i utseendedebatten och fått ont i hjärtat när en ung tjej vill skära bort delar av sina blygdläppar.

Under pandemin har det skrivits mycket om en boom för skönhetsoperationer: allt fler har lagt sig på operationsbordet.

Under pandemin har det skrivits mycket om en boom för skönhetsoperationer: allt fler har lagt sig på operationsbordet.

Foto: Jacquelyn Martin

Krönika2022-01-23 11:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Blicken ut genom fönstret. Jag måste få en paus från skärmen. Puh – att titta på mig själv oavbrutet är slitsamt. Under digitala möten är det lätt att upptäcka drösvis med defekter i sitt utseende och självförtroendet dalar minut för minut. Ny rynka där, och visst är näsan lite sned? Pandemin har bidragit till att utseendefixeringen nått nya, oanade höjder. 

Innan jul skrev kulturjournalisterna Åsa Linderborg, Ann Heberlein och Nina Björk om hur de sörjde sitt ungdomliga utseende. De ville inte längre se sig i tv-strålkastarens hårda ljus. 

Att de som alltid stått upp för kontroversiella åsikter och torde vara vana vid skitstormar skulle ge upp sitt inflytande på grund av lite rynkor, det är illa. Samtidigt som kvinnor 50 + redan är en bristvara i det offentliga samtalet. 

Och så var utseendedebatten igång. 

Ett annat inslag stod superstjärnorna i ”Sex and the City” för. Deras fortsättning på kultserien 20 år senare innebar att de blev påhoppade. I Vogue konstaterade Sarah Jessica Parker att de utsatts för kvinnohat: vare se de gjort skönhetsingrepp eller inte fick de elaka kommentarer om sitt utseende. 

Under pandemin har det skrivits mycket om en zoom boom för skönhetsoperationer. Att allt fler har lagt sig på operationsbordet. På SVT play går just nu journalisten Erik Gallis ”Under kniven” som är en resa från fillers till plastikoperationer. Han bjuder modigt på egna ledsamma insikter som när en expojkvän sa att det kom en lukt av skaldjur ur Gallis opererade näsa. 

På SVT play finns också programserien ”Vill jag skönhetsoperera mig?" av BBC-journalisten Cherry Healey. Även hon utgår ifrån sig själv men intervjuar kvinnor i allt från Miami till Brasilien och besöker operationssalar. Det får henne att må illa när fett sugs ut från mage och midja, och sen injiceras i patientens rumpa för att den ska bli rund som Kim Kardashians bak. 

En ung kvinna berättar att redan när hon var gravid började hon planera för sin mummy make over, en operation för mammor som vill få tillbaka den kropp de anser sig haft innan de blev gravida. 

Mest hjärtskärande är ändå den 20-åriga tjejen som ska låta kirurgen skära bort det yttersta av hennes blygdläppar. Inte för att hon är missnöjd utan för att hon vill ha en snyggare vagina.

Jag vill inte döma någon och tror säkert att en del kvinnor blir gladare efter en operation. Men många i programmen har inte ens påbörjat en operation förrän de talar om nästa som de vill göra; vanligt är också att de vill få bättre självkänsla och bli omtyckta. Konstigt nog är ingen ful på något sätt.

Såklart har superstjärnan Sarah Jessica Parker rätt: oavsett hur kvinnor ser ut, är vi ändå oftast fel. 

Och det finns många därute som har mycket att tjäna på att kvinnor känner sig osäkra och tvivlande på sitt värde. Förutom hela skönhetsindustrin och plastikkirurger som tjänar multum, finns de som vill bevara skönhetsidealen och den nuvarande samhällshierarkin – den med mest män i toppen. 

Att klaga på någons utseende är ett effektivt sätt att förminska den människan. Den som känner sig missnöjd och har dåligt självförtroende får svårt att ta för sig både inom yrkeslivet och privatlivet, vilket ger dem mindre makt och inflytande. 

Eller som Jerringprisnominerade Philip Jönsson, som vunnit guld i skytte i Paralympics, nyss sa i en intervju: ”Känner jag mig inte säker, är det ingen ide att skjuta”.