Jag tänker ibland på hedersknyffeln farbror Melker i Vi på Saltkråkan. Han är klantig och ohändig, han spikar sig på fingrarna, ramlar i vattnet med kläderna på och får inte igång båtmotorn. Han är liksom urtypen för en man – ja, det är oftast män – som anses ha "tummen mitt i handen". Men han skildras också med värme på Astrid Lindgrenskt vis och han är väldigt snäll.
Det är tacksamt att driva med personer som anses opraktiska och visst är farbror Melker en både rolig och mänsklig figur som det är lätt att identifiera sig med och känna sympati för.
Men vad hade hänt om Melker fått hänga en sommar med "Byggbögarna" Daniel Österhof och Michael Westlund i jämtländska Grönviken? De har tusentals följare i sociala medier och har nu skrivit en inspirationsbok för ohändiga hemmafixare med torpardrömmar.
Jag tror att grabbarna hade förvandlat farbror Melker till en riktig "handyman".
LÄS MER: Byggbögarna som blev kära i ett ruckel
För ingen har ju tummen mitt i handen på riktigt, hur skulle det se ut? Ohändighet handlar först och främst om brist på erfarenhet, kunskap och intresse. Visst kan man ha en medfödd talang som gör det lättare, men de allra flesta kan lära sig alla hantverk.
Ja, till och med att skriva böcker som var det hantverk som stadsbon och författaren Melker Melkersson behärskade i "Vi på Saltkråkan".