Nu går fisken på torra land!

Odla fisk på land – med spillvärme från industrin? Det låter smaskigt, skriver Svante Axelsson.

Hälften av all världens fiskproduktion odlas, inte sällan i stora kassar, till havs. Här en laxodling vid Norges kust.

Hälften av all världens fiskproduktion odlas, inte sällan i stora kassar, till havs. Här en laxodling vid Norges kust.

Foto: Kallestad, Gorm

Krönika2021-10-16 10:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Nu går fisken på torra land. Det är inte så tokigt som det kanske låter. Hälften av all världens fiskproduktion odlas, inte sällan i stora kassar, till havs med stora negativa miljöeffekter som följd. Nu öppnar sig nya möjligheten om att odla mer fisk på land kanske som en ”bifångst” av det fossilfria stålet. 

Häromdagen blev jag uppringd av ett företag som hade specialiserat sig på att ta vara på spillvärme från olika industrianläggningar i Sverige. De hade specialiserat sig på fiskodling och växthusodling i närhet av stora pappersbruk, datacenter och andra anläggningar som till exempel elektrolysörer som genererar vätgas och spillvärme. En bra idé eftersom fiskodlingen på land har många fördelar jämfört odlingskassar i havet och i sjön. Man slipper övergödningen i havet och kan istället använda avföringen från fiskarna som gödselmedel i jordbruket, mindre parasiter att behandla i odlingen och inga fiskar som rymmer och påverkar den biologiska mångfalden negativt. Så fiskodling på land får tummen upp från de flesta experter och kan man också gå över till mer vegetariskt foder minskar trycket på foderfisk som dominerar det globala överfisket. Idag är dock fiskodling en mycket liten verksamhet i Sverige med en produktion på endast 10 000 ton fisk om åretfrämst i olika sjöar ligger vi långt efter länder som till exempel Norge som producerar 1,5 miljoner ton lax i havet.  

Spillvärme är ju inget eftersträvansvärt utan betyder ju att energi läcker ur ett system, men det kan vara svårt att få bort helt. Och det finns gott om spillvärme. I dag uppskattas mängden spillvärme som inte utnyttjas till cirka 4 TWh vilket motsvarar cirka sju procent av Sveriges fjärrvärme. Och mer lär det bli.  

När vätgassamhället rullar in behövs mycket mer el när de så kallade elektrolysörerna ska kunna spjälka vatten till syre och väte. I de skisser som i dag ligget på bordet behöver Sverige cirka 50 TWh mer el för att klara den efterfrågade vätgasproduktionen och med 25 procentrestvärme blir det drygt 12 TWh att använda på olika sätt. 

Många undrar i dag hur elen överhudtaget ska kunna räcka till för vätgasproduktion. Då kan det vara bra att komma ihåg att detta alltså inte ska vara klart i morgon utan kommer ske genom en successiv ökning fram till 2045.

Redan i dag exporterar Sverige cirka 15 procent av den svenska elproduktionen och det ligger nu ansökningar hos Svenska kraftnät om att få bygga havsbaserade vindkraftverk med en total kapacitet av 500 TWh. Även om alla dessa inte kommer att bli av så motsvarar det tre gånger dagens elkonsumtion. Kraftbolagen har alltså redan förstått hur elpusslet ska lösas – nästa våg av vindkraft kommer till havs. Elektrolysörerna kommer i sin tur att finnas i anslutning till olika industriprocesser som hos SSAB, Preem med flera eller kanske vid någon stor server. I först hand är det ju utmärkt om spillvärmen kan användas i våra olika fjärrvärmesystem och frigöra den bioenergi som används idag till att istället gör till exempel flygbränsle, men när detta inte går är fisk och växthusodlingen ett spännande område att utveckla. 

Så in framtid kanske vi kan få jätteräkor från Preem i Lysekil, tomater från SSAB i Luleå och Gös från LKAB i Gällivare. Så omvandlas spillvärme till något nyttigt och värdefullt och blir en naturligt integrerad del av verksamheten som höjer industrins totala verkningsgrad. Visst låter det smaskigt?