Jag får ibland frågan vilken betydelse solcellerna på mitt tak spelar under de kalla vintermånaderna då vi ju behöver elen som allra mest. Är det så smart att producera mycket solel på sommaren när elkonsumtion går ned? Och hur många gånger har jag inte fått frågan om varifrån vi ska få elen en kall vinterdag när det är vindstilla och solen inte lyser? Det är befogade frågor. Även om den billiga förnybara elen växer snabbt kvarstår utmaningen i att lagra energin tills vi behöver den som allra mest. Det klassiska svenska svaret är ju att vattenkraften är det stora batteri som kan strypa vattenmängderna till turbinerna när det blåser eller solen lyser stark och släppa på vattnet när det är mörkt och kallt.
Men nu verkar det också finnas en global lösning i antågande. Förnybar el kan lagras som vätgas och balansera elnätet när vi så vill. Men inte bara det - vätgasen ser ut att revolutionera även industrin och transportsystemet.
Den 11 juni lade Tyskland fram en ny vätgasstrategi som omfattar 90 miljarder kronor. De följer därmed Nederländerna och Norge och det är nu hög tid för Sverige att också utveckla denna teknik. Hittills är det främst Sandviken, kommunen som har flest vätgasbilar i Sverige, och Mariestad, där kommunenens solceller tillverkar vätgas, som tagit klivet.
Det har snackats vätgas under lång tid men varför denna boom just nu? (Boom förresten, när jag gick i skolan experimenterade vi med vätgas som då också kallades knallgas och vi var livrädda för att använda den. Idag kan vätgasen hanteras lika säkert som bensin och diesel).
Det finns två orsaker till den positiva ”vätgasexplosionen”. De allt lägre sol- och vindkraftspriserna samt billiga elektrolysörer (apparaterna som framställer vätgas av vatten) vilket gör att ”grön vätgas” sannolikt är billigare än fossil vätgas, som används idag, redan 2025.
Detta låga pris på vätgasen förändrar hela energi-, trafik- och industrikartan. Först på tur står de industrier som till exempel raffinaderier som nu använder fossil vätgas. Om vi byter ut all vätgas i världen till grön vätgas skulle utsläppen minska med lika mycket som hela Tyskland, med all sin kolkraft, släpper ut idag. Vätgasen är också nyckeln till att Sverige nu ska kunna överge den gamla masungstekniken och producera fossilfritt stål.
Näst på tur står den tunga trafiken. Kortare lastbilstransporter kommer i framtiden sannolikt att gå på el från batterier men längre lastbilsresor som kommer sannolikt att alltmer gå på vätgas drivna bränsleceller som generar el i bilen. Vätgas kan också driva stora fartyg och tåg som inte är elektrifierade, vilket till exempel är planen för Kinnekullebanan.
Men det överraskande är att dessa fordon också kan gå på ammoniak. Ja, du läste rätt. Ammoniak kan framställas av men hjälp av grön vätgas (vilket skulle innebära fossilfritt handelsgödsel till jordbruket) och är billigare att transportera än vätgasen.
Men möjligheterna är inte slut där. Det går också att framställa syntetiska förnybara drivmedel som metanol genom att gifta ihop grön vätgas med grön koldioxid från till exempel pappersbruken. Detta kan också vara ”råvarubasen” för kemiindustrin och produktion av flygbränsle utan att ta mer mark i anspråk. Vem hade trott att rökgaser från pappersbruken kunde bli en ny försäljningsprodukt?
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.