Nu vĂ€ntar vĂ€tgasboomen – lösningen för klimatet?

Konsten Àr att kunna spara energi till nÀr den behövs. Nu ser vÀtgasen ut att kunna vara lösningen, skriver Svante Axelsson.

Svante Axelsson Àr nationell samordnare för Fossilfritt Sverige och fristÄende UNT-krönikör.

Svante Axelsson Àr nationell samordnare för Fossilfritt Sverige och fristÄende UNT-krönikör.

Foto: Pontus Lundahl/TT

Krönika2020-06-20 08:05
Det hĂ€r Ă€r en krönika. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

Jag fĂ„r ibland frĂ„gan vilken betydelse solcellerna pĂ„ mitt tak spelar under de kalla vintermĂ„naderna dĂ„ vi ju behöver elen som allra mest. Är det sĂ„ smart att producera mycket solel pĂ„ sommaren nĂ€r elkonsumtion gĂ„r ned? Och hur mĂ„nga gĂ„nger har jag inte fĂ„tt frĂ„gan om varifrĂ„n vi ska fĂ„ elen en kall vinterdag nĂ€r det Ă€r vindstilla och solen inte lyser? Det Ă€r befogade frĂ„gor. Även om den billiga förnybara elen vĂ€xer snabbt kvarstĂ„r utmaningen i att lagra energin tills vi behöver den som allra mest. Det klassiska svenska svaret Ă€r ju att vattenkraften Ă€r det stora batteri som kan strypa vattenmĂ€ngderna till turbinerna nĂ€r det blĂ„ser eller solen lyser stark och slĂ€ppa pĂ„ vattnet nĂ€r det Ă€r mörkt och kallt. 

Men nu verkar det ocksĂ„ finnas en global lösning i antĂ„gande. Förnybar el kan lagras som vĂ€tgas och balansera elnĂ€tet nĂ€r vi sĂ„ vill. Men inte bara det - vĂ€tgasen ser ut att revolutionera Ă€ven industrin och transportsystemet. 

Den 11 juni lade Tyskland fram en ny vÀtgasstrategi som omfattar 90 miljarder kronor. De följer dÀrmed NederlÀnderna och Norge och det Àr nu hög tid för Sverige att ocksÄ utveckla denna teknik. Hittills Àr det frÀmst Sandviken, kommunen som har flest vÀtgasbilar i Sverige, och Mariestad, dÀr kommunenens solceller tillverkar vÀtgas, som tagit klivet.

Det har snackats vÀtgas under lÄng tid men varför denna boom just nu? (Boom förresten, nÀr jag gick i skolan experimenterade vi med vÀtgas som dÄ ocksÄ kallades knallgas och vi var livrÀdda för att anvÀnda den. Idag kan vÀtgasen hanteras lika sÀkert som bensin och diesel).

Det finns tvĂ„ orsaker till den positiva ”vĂ€tgasexplosionen”. De allt lĂ€gre sol- och vindkraftspriserna samt billiga elektrolysörer (apparaterna som framstĂ€ller vĂ€tgas av vatten) vilket gör att ”grön vĂ€tgas” sannolikt Ă€r billigare Ă€n fossil vĂ€tgas, som anvĂ€nds idag, redan 2025.

Detta lĂ„ga pris pĂ„ vĂ€tgasen förĂ€ndrar hela energi-, trafik- och industrikartan. Först pĂ„ tur stĂ„r de industrier som till exempel raffinaderier som nu anvĂ€nder fossil vĂ€tgas. Om vi byter ut all vĂ€tgas i vĂ€rlden till grön vĂ€tgas skulle utslĂ€ppen minska med lika mycket som hela Tyskland, med all sin kolkraft, slĂ€pper ut idag. VĂ€tgasen Ă€r ocksĂ„ nyckeln till att Sverige nu ska kunna överge den gamla masungstekniken och producera fossilfritt stĂ„l. 

NÀst pÄ tur stÄr den tunga trafiken. Kortare lastbilstransporter kommer i framtiden sannolikt att gÄ pÄ el frÄn batterier men lÀngre lastbilsresor som kommer sannolikt att alltmer gÄ pÄ vÀtgas drivna brÀnsleceller som generar el i bilen. VÀtgas kan ocksÄ driva stora fartyg och tÄg som inte Àr elektrifierade, vilket till exempel Àr planen för Kinnekullebanan.

Men det överraskande Ă€r att dessa fordon ocksĂ„ kan gĂ„ pĂ„ ammoniak. Ja, du lĂ€ste rĂ€tt. Ammoniak kan framstĂ€llas av men hjĂ€lp av grön vĂ€tgas (vilket skulle innebĂ€ra fossilfritt handelsgödsel till jordbruket) och Ă€r billigare att transportera Ă€n vĂ€tgasen. 

Men möjligheterna Ă€r inte slut dĂ€r. Det gĂ„r ocksĂ„ att framstĂ€lla syntetiska förnybara drivmedel som metanol genom att gifta ihop grön vĂ€tgas med grön koldioxid frĂ„n till exempel pappersbruken. Detta kan ocksĂ„ vara ”rĂ„varubasen” för kemiindustrin och produktion av flygbrĂ€nsle utan att ta mer mark i ansprĂ„k. Vem hade trott att rökgaser frĂ„n pappersbruken kunde bli en ny försĂ€ljningsprodukt? 


Det hĂ€r Ă€r en krönika. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.