Jag fĂ„r ibland frĂ„gan vilken betydelse solcellerna pĂ„ mitt tak spelar under de kalla vintermĂ„naderna dĂ„ vi ju behöver elen som allra mest. Ăr det sĂ„ smart att producera mycket solel pĂ„ sommaren nĂ€r elkonsumtion gĂ„r ned? Och hur mĂ„nga gĂ„nger har jag inte fĂ„tt frĂ„gan om varifrĂ„n vi ska fĂ„ elen en kall vinterdag nĂ€r det Ă€r vindstilla och solen inte lyser? Det Ă€r befogade frĂ„gor. Ăven om den billiga förnybara elen vĂ€xer snabbt kvarstĂ„r utmaningen i att lagra energin tills vi behöver den som allra mest. Det klassiska svenska svaret Ă€r ju att vattenkraften Ă€r det stora batteri som kan strypa vattenmĂ€ngderna till turbinerna nĂ€r det blĂ„ser eller solen lyser stark och slĂ€ppa pĂ„ vattnet nĂ€r det Ă€r mörkt och kallt.
Men nu verkar det ocksÄ finnas en global lösning i antÄgande. Förnybar el kan lagras som vÀtgas och balansera elnÀtet nÀr vi sÄ vill. Men inte bara det - vÀtgasen ser ut att revolutionera Àven industrin och transportsystemet.
Den 11 juni lade Tyskland fram en ny vÀtgasstrategi som omfattar 90 miljarder kronor. De följer dÀrmed NederlÀnderna och Norge och det Àr nu hög tid för Sverige att ocksÄ utveckla denna teknik. Hittills Àr det frÀmst Sandviken, kommunen som har flest vÀtgasbilar i Sverige, och Mariestad, dÀr kommunenens solceller tillverkar vÀtgas, som tagit klivet.
Det har snackats vÀtgas under lÄng tid men varför denna boom just nu? (Boom förresten, nÀr jag gick i skolan experimenterade vi med vÀtgas som dÄ ocksÄ kallades knallgas och vi var livrÀdda för att anvÀnda den. Idag kan vÀtgasen hanteras lika sÀkert som bensin och diesel).
Det finns tvĂ„ orsaker till den positiva âvĂ€tgasexplosionenâ. De allt lĂ€gre sol- och vindkraftspriserna samt billiga elektrolysörer (apparaterna som framstĂ€ller vĂ€tgas av vatten) vilket gör att âgrön vĂ€tgasâ sannolikt Ă€r billigare Ă€n fossil vĂ€tgas, som anvĂ€nds idag, redan 2025.
Detta lÄga pris pÄ vÀtgasen förÀndrar hela energi-, trafik- och industrikartan. Först pÄ tur stÄr de industrier som till exempel raffinaderier som nu anvÀnder fossil vÀtgas. Om vi byter ut all vÀtgas i vÀrlden till grön vÀtgas skulle utslÀppen minska med lika mycket som hela Tyskland, med all sin kolkraft, slÀpper ut idag. VÀtgasen Àr ocksÄ nyckeln till att Sverige nu ska kunna överge den gamla masungstekniken och producera fossilfritt stÄl.
NÀst pÄ tur stÄr den tunga trafiken. Kortare lastbilstransporter kommer i framtiden sannolikt att gÄ pÄ el frÄn batterier men lÀngre lastbilsresor som kommer sannolikt att alltmer gÄ pÄ vÀtgas drivna brÀnsleceller som generar el i bilen. VÀtgas kan ocksÄ driva stora fartyg och tÄg som inte Àr elektrifierade, vilket till exempel Àr planen för Kinnekullebanan.
Men det överraskande Àr att dessa fordon ocksÄ kan gÄ pÄ ammoniak. Ja, du lÀste rÀtt. Ammoniak kan framstÀllas av men hjÀlp av grön vÀtgas (vilket skulle innebÀra fossilfritt handelsgödsel till jordbruket) och Àr billigare att transportera Àn vÀtgasen.
Men möjligheterna Ă€r inte slut dĂ€r. Det gĂ„r ocksĂ„ att framstĂ€lla syntetiska förnybara drivmedel som metanol genom att gifta ihop grön vĂ€tgas med grön koldioxid frĂ„n till exempel pappersbruken. Detta kan ocksĂ„ vara ârĂ„varubasenâ för kemiindustrin och produktion av flygbrĂ€nsle utan att ta mer mark i ansprĂ„k. Vem hade trott att rökgaser frĂ„n pappersbruken kunde bli en ny försĂ€ljningsprodukt?
Det hĂ€r Ă€r en krönika. Ă
sikterna i texten Àr skribentens egna.