Under ett drygt års tid har vi sett grafen på Folkhälsomyndighetens presskonferens: Det gäller att trycka ner kurvan så att vården klarar anstormningen av covidpatienter.
Under större delen av pandemin har det varit ett relativt stabilt förhållande mellan antalet covidpatienter på sjukhusen och hur många som smittats av viruset. Nu kan man se hur kurvorna börjar gå isär: antalet patienter på sjukhusen sjunker snabbare än antalet konstaterade covidfall. Och det är tack vare att de äldre nu är vaccinerade.
Det här borde vara goda nyheter. Äntligen kan vårdpersonalen hämta andan, och sommarsemestrarna för hårt prövade intensivvårdssjuksköterskor kan vara i hamn.
Folkhälsomyndigheten pratar dock om att vi först någon gång i september kan hoppas leva normalt igen. Men i takt med att vaccineringen börjar ge effekt kommer också en större pedagogisk utmaning för myndigheter som vill att vi ska hålla fast vid restriktionerna ännu en tid.
Skälen är egentligen enkla. Även många av dem som fått en relativt lindrig form av covid dras med långvariga och besvärande symtom. En hög smittspridning i samhället kan också vara grogrund för en mutationscocktail som på sikt riskerar att göra vaccinerna verkningslösa.
Och när man inte längre kan ta hjälp av höga dödstal eller bågnande intensivvårdsavdelningar är det betydligt svårare att få folk att avstå från grannfester och afterwork.