Vad trevligt att jag får vara kåsör på årets viktigaste dag. Det är den 27 december det händer, just när man ligger i soffan med en sträng skinkflott genom ena mungipan och mer skumtomtar och glögg än blod i blodomloppet. Det är då man varje år bestämmer sej för att det nu ta mej fanken får vara dags för en förändring. Nästa år SKA gå i hälsans tecken!
Jag bestämde mej förstås även för det den 27/12 2019. Jag bestämde det så kraftfullt att jag skapade ett excel-ark i datorn med ett schema över allt som skulle ske. Bland annat bestämde jag mej för att springa 100 stycken rejäla löprundor under 2020. Jag har fört bok över detta hela året, och jag har – faktiskt – sprungit 79 stycken. (Så om jag klämmer fem per dag under årets sista skälvande fyra dagar, så klarar jag målet.) Vidare har jag en kolumn i arket där det står att jag ska gå ner 10 kilo i vikt. Det gick sådär. Jag gick upp 1,5 kilo. (Och det kan bli tight att klämma 11,5 kilo de sista fyra dagarna.) Nu kanske någon tycker att det är märkligt med en viktökning trots 79 löprundor, men den fysiologiska förklaringen bakom detta är att löprundor inte hjälper om sockertrollet får härja fullständigt fritt alla stunder jag INTE är ute och springer. Dessutom kortsluts belöningssystemet i hjärnan av löprundorna och skriker ut att man kan ha rätt till ett par extra nävar skumtomtar eftersom man just har sprungit en löprunda.
Det är där problemet ligger för mej. Det är egentligen glasklart, och det går att se sambandet som en ekvation. Lite som Einsteins relativitetsteori. Fast min är mer avancerad än hans. Den lyder:
D x SE - L / år = V
Vad gäller mitt 2020 blir det alltså i klara siffror 365 dagar multiplicerat med ca 27 sockerenheter per dag minus 79 löprundor under året = En viktökning på 1,5 kilo. Glöm aldrig den ekvationen. Den kan kallas ”Relativt lat-teorin” alternativt ”Sjödins energiprincip.”
Har jag sagt förresten att jag hade femma i matte?
För övrigt hoppas vi även på övrig nationell och global hälsa under 2021. Vi hoppas att det bedrövliga 2020 nu går och gräver ner sej nånstans och lägger sej som en mörk fläck i historieböckerna. Och vi hoppas innerligt att vaccinet hjälper så att eländet försvinner.
Jo, det är klart att vi ska ta vaccinet. Det är en solidaritetshandling. Jag tar det ju inte för min skull, jag tar det för andras skull.
På återseende 2021. Då ska vi kramas och gå på teater och konserter! Jag längtes, som vi säger i Norrland!
Och jag ska gå ner minst 1,5 kilo.
GOTT NYTT 2021!