Svante Axelsson: Kriser ger oss en chans till försprång

Denna krönika är en opinionstext. Åsikterna i artikeln är skribentens egna.

Den 18 mars hade jag tänkt att regeringen under högtidliga former skulle få ta emot åtta nya färdplaner för fossilfri konkurrenskraft från lika många industribranscher. Men så blev det förstås inte i dessa coronatider. Hela eventet flyttas fram som allt annat just nu. Det är självklart och klokt. Men något som däremot inte bör skjutas upp på grund av coronakrisen, utan tvärtom tidigareläggas, är klimatåtgärderna.  

Nu finns dubbla skäl för att öka tempot i klimatomställningen. Utöver det mänskliga lidandet och allas vår oro över hälsan håller samhällskroppen på att gå in i en lågkonjunktur till följd av virusets följdeffekter. Om regeringen inte snabbt sätter igång fler stimulansåtgärder kan vi vara på väg in i en depression som förvärrar lidandet än mer. Nu behövs handlingskraft och nytänkande. 

Även chefen för det internationella energiorganet, IEA, Fatih Birol menar att de politiska och finansiella ledarna nu har en historisk möjlighet att inleda en ny era för globala klimatåtgärder. Med stora ekonomiska stimulanspaket kan de motverka coronavirusets följdeffekter och samtidigt bekämpa det globala klimathotet genom nya snabba investeringar i fossilfri teknik. 

I Sverige är bordet dukat. Färdplanerna är redan framtagna. Jag vet inte något annat land som fått ta emot en rad färdplaner för fossilfri konkurrenskraft, planer som industribranscherna tagit fram frivilligt inom ramen för initiativet Fossilfritt Sverige. Det är världsunikt! 

Men det behövs två för en tango. Branscher som till exempel stål, gruva, bygg- och bilindustri kan inte ställa om på egen hand. Man kan säga att det var regering och riksdag som bjöd upp när de 2017 antog det blocköverskridande klimatmålet att Sverige ska bli klimatneutralt år 2045. Färdplanerna är industribranschernas svar på denna invit som visar hur målet kan uppnås samtidigt som näringslivets konkurrenskraft stärks. Näringslivets budskap är att de själva inte är problemet. De vill och kan. Tekniken finns i allt väsentligt och är lönsam på sikt. 

Näringslivet vill att det ska gå fortare. Det vill även det klimatpolitiska rådet som i dagarna presenterat sin utvärdering av regeringens klimatarbete och där rekommenderar att färdplanerna genomförs i samarbete mellan regering och respektive bransch. Och nu står möjlighetsfönstret vidöppet.

Vi kan dämpa de ekonomiska effekterna av coronakrisen genom att satsa framåt. Mycket ska göras på kort tid. Sverige behöver lägga nya elledningar till både elvägar, laddstolpar och stålindustri. Detta får inte ta 10 år, som det ibland gör. Sverige behöver bygga ut järnvägen för mer godstrafik, och ett antal bioraffinaderier och biogasanläggningar måste snabbt sättas upp för att genomföra bränslebytet på alla fordon. 

Det gäller även familjer som har lite pengar över och som kan stimulera ekonomin och jobben genom hållbara investeringar som att montera solceller på taket, köpa cykel eller elbil/biogasbil. Det är samma typ av meningsfulla sätt att dra sitt strå till stacken som när många just nu stöttar våra lokala restauranger genom att köpa hämtmat.

Coronakrisen är en mardröm, men den visar också vilken enormt god vilja det finns bland människor, politiker, företag och myndigheter när det är allvar på riktigt. Vilken kraft vi har gemensamt när vi alla hjälps åt. Det ingjuter hopp inför framtida utmaningar.