Under nästa vecka får vi veta vilka som tilldelas världens mest prestigefulla priser, Nobelprisen. Det brukar vara jättesvårt att förutsäga Nobelpristagare, men denna gång blir jag förvånad om inte åtminstone något av priserna har koppling till kampen mot covid-19.
Det finns inga andra priser som det råder så mycket sekretess kring som Nobelpriserna. Säkerhetsspärrarna är rigorösa. Det är bortkastad tid att försöka förmå någon medlem av en Nobelkommitté att försäga sig eller medvetet läcka namnen på blivande Nobelpristagare.
Man får gissa i stället. Oftast slår gissningarna inte in. Men just i år, i skuggan av covid-19, tror jag att chanserna är större än vanligt att spekulationer om vilka som föräras något av Nobelprisen verkligen slår in.
Min egen inte särskilt vilda gissning är att årets medicinpris går till forskare som med sina upptäckter har gjort det möjligt att utveckla så kallade mRNA-vaccin, som till exempel Pfizer-Biontechs och Modernas vaccin mot covid-19.
De två namn som främst sticker ut som möjliga pristagare är Katalin Karikó och Drew Weissman. De löste i början av 2000-talet problemet med hur man med en enkel kemisk modifiering kan få en snutt injicerat mRNA att ta sig in i celler och göra nytta i stället för att direkt brytas ner av immunförsvaret.
Det är på tiden att vaccinforskning uppmärksammas med ett Nobelpris. Trots att vacciner förhindrat ett oräkneligt antal miljoner dödsfall i sjukdomar som smittkoppor, tuberkulos, difteri, polio, mässling och nu också covid-19, har ännu inga vaccinforskare belönats med ett medicinpris under Nobelprisens 120-åriga historia.
Prestigefyllda priser är inget nytt för Katalin Karikó och Drew Weissman. Förra månaden utsågs de först till mottagare av det så kallade Breakthrough-priset i livsvetenskaper (som ger tre gånger så mycket prispengar som ett Nobelpris, men inte tillnärmelsevis så mycket ära) och sedan till det amerikanska Laskerpriset (som anses vara världens näst mest prestigefulla medicinpris). Återstår att se om de på måndag också belönas med ett Nobelpris och därmed gör ett slags hattrick i fina priser under loppet av bara några veckor.
Även i spekulationerna kring kemipriset finns personer som har betytt mycket för kampen mot covid-19. Jag tänker på forskarna Shankar Balasubramanian, David Klenerman och Pascal Mayer, som har utvecklat metoder för att mycket snabbare än tidigare varit möjligt kunna kartlägga hela arvsmassor.
Utan deras metod hade det inte varit möjligt att på bara några veckor kartlägga hela arvsmassan hos coronaviruset som orsakar covid-19, inom ett par månader ha testmetoder för att spåra viruset i patientprover, på rekordtid utveckla och börja testa flera vaccinkandidater och fortlöpande övervaka om nya, problematiska mutationer av viruset dyker upp.
Jag tänker inte spekulera kring möjliga fysikpristagare, men det finns ändå ytterligare ett Nobelpris som i år skulle kunna belöna insatser för att få bukt med covid-19.
Om vetenskapspriserna bara spekuleras det, om freds- och litteraturpriserna både spekuleras och spelas det. Om man ska döma utifrån oddsen som de stora vadslagningsföretagen rapporterar är det när jag skriver denna krönika Världshälsoorganisationen, WHO, som har allra störst chans att i år tilldelas fredspriset. På fredag får vi veta om den norska nobelkommittén tycker samma sak.
Åke Spross, pensionär och före detta medicin- och forskningsreporter på UNT.