Uppsala kan bli omkört i kampen om fyrspårspengarna

Trafikverkets förslag till infrastrukturplan visar att fyrspåret inte på långa vägar är säkrat för Uppsalas del. Frågan är nu om politikerna, i både stat och kommun, kommer att leva upp till sina tidigare löften.

Utbyggnaden till fler spår mot Stockholm är långt ifrån i hamn.

Utbyggnaden till fler spår mot Stockholm är långt ifrån i hamn.

Foto: Johan Heimer

Krönika2021-12-11 05:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Förslaget till ny infrastrukturplan visar att det är en hård dragkamp om resurserna till både väg- och järnvägsprojekt. Just nu står Uppsalas hopp till att regeringen gör en omprioritering av pengarna så att fyrspåret kan byggas som tänkt.

Avsaknaden av finansiering kan bli ett slagträ i den politiska debatten om sydöstra staden, där omröstningen i fullmäktige ser ut att bli jämn. Men landshövding Göran Enander ger ett tydligt medskick till politikerna: att det just nu inte är en god idé att ta till politisk strid när Uppsala ska leva upp till sin del i avtalet. Risken är att Uppsala och Knivsta snubblar på mållinjen när fyrspåret ska realiseras. Kön utanför infrastrukturdepartementet är lång med kommuner och regioner som gärna enas över partigränserna för att få sina infrastrukturdrömmar realiserade.

Överenskommelsen med staten är en kompromiss. Redan under förhandlingarna om avtalet har staten sagt nej till önskemålen från Uppsalapolitikerna att räkna in andra områden där bostäder kan byggas samt löften om ett mindre antal bostäder.

Den förhandlingsmån som Uppsala kan hoppas på är att miljöprövningen visar att stora områden måste undantas för att skydda våtmarkerna i Lunsen. I avtalet finns hänvisningar till FN-direktiv om täthet och god boendemiljö. Minskar ytan så minskar även antalet bostäder.

Grundkonceptet, att staten förhandlar med kommunerna om hur många bostäder som ska byggas i utbyte mot satsningar i infrastrukturen, är kontroversiellt, inte minst bland stadsplanerare. Det normala är att börja i den andra änden, med platsen, och i ett senare skede se vad som ryms. Förhandlingsmodellen kan dock ta hänsyn till samhällsnytta som inte ryms när Trafikverket med samhällsekonomiska beräkningar ska avgöra vad som ska prioriteras eller väljas bort. I de kalkylerna övertrumfar restidsvinster från befintliga områden både klimateffekter och möjligheten att bygga bort bostadsbristen.

Det är nu lätt att glömma bort att bostadsbyggande var ett av de främsta argumenten som användes när kommuner och andra aktörer lobbade för fyrspåret. Handelskammaren tog 2015 fram en rapport som visade att 100 000 nya bostäder kan byggas som en följd av fyrspåret. Det var en rapport som användes flitigt när Trafikverket och regeringen uppvaktades av kommunerna i regionen.