Med enkla knep kan man förlÀnga sin hÀlsa, utan att var asketisk gÀllande exempelvis vad man Àter.
De som kÀnner mig vÀl vet att jag Àr en seriös sÄ kallad biohacker. Jag gör vÀldigt mycket i min vardag för att optimera mitt sÄ kallade health-span, det vill sÀga antalet friska och funktionella Är. Min biohacking bygger pÄ vetenskapliga artiklar som beskriver de senaste hypoteserna, kliniska prövningar och djurförsök inom omrÄdet som pÄ engelska kallas geroscience eller longevity science. Detta omrÄde har genererat hela fem nobelpris i medicin sedan 2002.
Jag tillÀmpar sedan de mest övertygande resultaten av forskningen pÄ mig sjÀlv. Detta Àr bÄde min hobby och min livsstil och den passar bra för en forskare som Àr trÀnad i att lÀsa och tolka forskningsresultat, och som Àven kan analysera vari bristerna i ett forskningsprojekt ligger. Jag har alltid varit vÀldigt resultatstyrd och har inga som helst problem att till exempel följa ett tufft trÀningsschema eller ett visst sÀtt att Àta om jag Àr övertygad om att detta kan ge det utfall jag önskar.
Jag har tillrĂ€ckligt mĂ„nga ânormalaâ vĂ€nner och familjemedlemmar för att veta att de flesta inte skulle orka, vĂ„ga eller vilja göra allt som jag gör. Den som trots detta Ă€r intresserad av att lĂ€ra mer kan alltid börja med att lĂ€sa âLifespan: Why We Age--And Why We Don't Have toâ som nyss ocksĂ„ kom ut pĂ„ svenska. Boken Ă€r skriven av David Sinclair, professor i genetik pĂ„ Harvard och chef för universitetets center för biologi och Ă„ldrandeforskning.
Hade jag velat veta allt jag vet i dag nĂ€r jag var 18 Ă„r? BĂ„de ja och nej! Om jag hade vetat hade jag definitivt gjort andra livsstilsval Ă€n jag gjorde dĂ„, men samtidigt var det kanske skönt att bara leva i en relativ okunskap? En sak jag dock definitivt hade önskat, var att jag som ung vuxen hade haft tillgĂ„ng till Instagram och kunnat följa biokemisten Jessie InchauspĂ©, den sĂ„ kallade âGlucose Goddessâ. Ingen har som Jessie, med enkla bilder och diagram förklarat för en hel vĂ€rld av tonĂ„ringar och deras förĂ€ldrar hur de kan minska sin akne och psykiska ohĂ€lsa, förbĂ€ttra sin sömn och öka sin energi utan att vara det minsta asketisk. Med bas i solid vetenskap visar hon hur man, bland annat genom att ha koll pĂ„ ordningsföljden av det man Ă€ter och genom att lĂ€gga till, istĂ€llet för att dra ifrĂ„n, kan optimera hur man mĂ„r. Det hon presenterar pĂ„ Instagram och Ă€ven i sin bok "Glukosrevolutionen" överensstĂ€mmer dessutom med forskningsfynden inom geroscience. Det Ă€r med andra ord superenkelt att fokusera pĂ„ ett vĂ€lmĂ„ende i ungdomen och samtidigt bĂ€dda för ett lĂ„ngt, friskt liv utan att bli nördig som jag.
De flesta barn och ungdomar anvÀnder Instagram och liknande plattformar dagligen. Detta skulle till exempel biologi- och hemkunskapslÀrare kunna utnyttja tÀnker jag. Kunskapen pÄ Jessies konto och Àven i mÄnga andra vetenskapliga influencerkonton förmedlas ofta mer pedagogiskt Àn i mÄnga lÀroböcker.
Det finns bĂ„de etiska och demokratiska aspekter kring geroscience som debatteras och sĂ„klart finns inga garantier för framtiden. Sjukdomar och olyckor drabbar ocksĂ„ den som gjort allt ârĂ€ttâ. Men jag Ă€r övertygad att epidemiologiskt skulle bara en liten kunskapshöjning pĂ„ individnivĂ„ kunna fĂ„ en stor positiv samhĂ€llseffekt. PĂ„ köpet drar dessutom den som tillĂ€mpar denna kunskap nĂ„gra extra lotter dĂ€r vinsten kan bli fler friska Ă„r.