I rådande pandemi och efter Greta Thunbergs opinionsbildande har de flesta förstått att politiker måste lyssna på forskarna vad gäller vacciner och klimatfrågor. Men det finns även andra saker politiker bör vara extra uppmärksamma på under året: rymden och gensaxen!
Just nu skjuts väldigt många satelliter upp. Den amerikanska e-handelsjätten Amazon ska sända upp mer än 3 000 satelliter för att skapa höghastighetsinternet överallt på jorden. Entreprenören och rymdentusiasten Elon Musk vill skicka upp osannolika 40 000 satelliter i sitt Starlink-projekt.
Detta får konsekvenser. Risken för satellitkollisioner ökar och det skapas mycket rymdskräp som försvårar för framtida generationer att utnyttja rymden nära oss.
Initierade politiska beslut krävs kring detta skräp, men även kring övervakning. Hur bra upplösning ska man egentligen få ha när man filmar jorden?
Vi människor har länge burit på en dröm om att fånga in solenergi från rymden och stråla den till jorden för att lösa alla energiproblem. Kina har under de närmaste åren en detaljerad plan för små solkraftverk på 36 000 kilometers höjd. Siktet år 2050 är att man ska kunna skicka upp 3D-skrivare som skriver ut kraftverken direkt i rymden.
Förra våren satte U.S. Naval Research Laboratory en solcellspanel i en bana runt jorden för att testa att stråla mikrovågor till jorden. Denna tävling driver på utvecklingen, men den visar att politiker måste förstå var forskningsfronten ligger för att lagstifta rätt. Vi vill ju inte ha ett James Bond-likt Golden Eye-scenario där högenergetisk strålning används på fel sätt.
Det finns fler områden där politiska beslut behövs. Med gensaxen CRISPR/CAS9 (2020 års Nobelpris i kemi) kan man klippa och klistra i arvsanlag. Hur ska detta få användas?
Att bota sjukdomar hos barn och vuxna är kanske inte så kontroversiellt. Man kommer troligen att kunna kurera ärftliga blodsjukdomar, cancer och cystisk fibros.
Men ska man få modifiera embryon? I november 2018 berättade en kinesisk forskare att han använt gensaxen på DNA:t hos två tvillingflickor i embryostadiet för att göra dem resistenta mot Hiv. Tvillingarnas far var Hiv-positiv. I dag tillåts inte ändring på embryon. Forskaren fick fängelse. Men här kommer vi tids nog att få se olika lagar i olika länder.
Mest spännande utifrån ett etiskt och filosofiskt perspektiv är frågan om att ändra könsceller, så att vi till exempel kan skapa generationer av ”supermänniskor”? Vill vi designa supermänniskor som i sin tur är säkra på att få superavkommor?
Vi är inte redo för denna diskussion redan nu, men vi kommer att bli det. Om vi börjar modifiera könscellen kommer vi att kunna ”omdana människoarten”. Det är inte otänkbart att detta blir önskvärt när vi har kommit längre i utvecklingen av Artificiell Intelligens (AI) och börjat vänja oss vid att vi med ny hårdvara i kroppen kan få örnseende och superminne, bli starkare och smartare. Varför då inte integrera dessa egenskaper och andra direkt i vårt DNA?
Hoppas vi snart vill diskutera detta och inte bara antikroppar, T-celler och stängda gränser!
Detta är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.