Neda Ameli och hennes son ställde upp i ett tv-inslag om babyshowers, det vill säga kalas där man firar att man snart ska bli mamma. Det skulle vara lättsamt och kul, men fick nättrollen att gå i taket.
I dessa tider är jag tacksam för den yttrandefrihet vi har i Sverige. Den som många i detta nu krigar sig blodiga för. Hur enkelt vi kan kommunicera och förmedla det vi känner. Genom ett klick på telefonen eller datorn kan hela världen läsa vår åsikt. Teknikens under och yttrandefrihetens möjligheter är oändlig för vissa av oss, men kan du som skriver gå över en gräns som till och med kan vara farlig? Som en av mina lärare från förr brukade säga: ”Nej nu är det munkavle på” när någon sa något dumt i klassrummet. Borde även funktionen munkavle finnas på nätet?
I mitt yrke och många andras är det vanligt att man stöter ihop med dessa troll. Ett nättroll är enkelt förklarat en person som skriver på olika internetforum i syfte att provocera fram känslomässiga svar. Det kan handla om förolämpningar i form av glåpord, kränkning och personliga påhopp. Är man dessutom kvinna och har utländskt påbrå tenderar dessa kommentarer från trollen att bli fler och argare, jag vet. För ett tag sedan medverkade jag och min son i ett tv-inslag som handlade om babyshowers. Enkelt, lättsamt och kul för mig att få vara på andra sidan kameran, men ack vad detta inslag skulle få framför allt medelålders män att gå i taket. Kommentarer som ”hur dålig förälder man var ifall man firade detta amerikanska spektakel" eller hur "pantad" man var spreds.
Det är sorgligt att jag med tiden normaliserat denna typ av näthat. I min privata mejlinkorg är jag relativt skonad, men i min yrkesroll kan ibland inkorgen fyllas av hatiska och rasistiska kommentarer.
När jag via mina sociala medier ställde frågan "vem är det klassiska trollet?" röstade över 50 procent på den medelålders mannen, 16 procent på medelålders kvinna och 27 procent på båda. Det var endast 7 procent som röstade på den yngre målgruppens man och kvinna. Nästan hälften hade utsatts för någon form av näthat och då var trollet man eller kvinna i medelåldern. Som journalist får man räkna med upprörda åsikter. Det är nyttigt och lärorikt med konstruktiv kritik, men att sedan få utstå rasism och personliga påhopp är något jag inte tycker vi ska acceptera. Varken i min bransch eller på sociala medier.
Att ett harmlöst inslag om babyshowers skulle uppröra mestadels de medelålders männen är nästan skrattretande. Hur mycket påverkas vi då av det som händer online? Enligt brottsoffermyndighetens statistik från 2021 är vissa grupper mer utsatta för näthat. I åldersgruppen 16–35 år uppger drygt 70 procent att de utsatts för kränkning och personer med utländskt påbrå utsätts i högre grad. Andra utsatta grupper är hbtqi-personer och personer med funktionsnedsättning. Kvinnor och män utsätts i ungefär lika stor grad, men kvinnor i högre grad än män för sexualiserade angrepp och angrepp på person. En enkel slutsats som alla borde vara medvetna om är att nätmobbning är allvarligt och kan leda till ångest, depression och i värsta fall – självmord.
När jag läser kommentarerna under mitt inslag om babyshowers kan jag inte låta bli att tycka synd om alla dessa troll. De känns ensamma och enformiga. Kanske är det just de som behöver bli firade och omringade av kärlek. Men framför allt behöver de minska på skärmtiden och lägga sin dyrbara fritid på annat.