"Det verkar som en ny människosyn också smittar."

"Ni är så kollektiva." Det säger kompisens son till mig och henne och då talar vi inte om en brådmogen liten person. Nej, vi som är uppväxta på 1970-talet har ju vuxna barn.

Foto: Tomas Lundin

Krönika2020-04-19 13:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Och sådana barn analyserar gärna vårt förmodade lite stenålders beteende. Ännu har ingen sagt: "Ok, boomer!" till oss men det har nog varit nära.

Ett av sonens bevis, för att jag och hans mamma är kollektivistiska, är att vi lagar mat ihop. Och att vi ofta fattar beslut i grupp. Helt rätt. Vi är inga individualister utan kollektivister. Vilket har varit omodernt på 2000-talet då individualismen varit trenden.

Vi är de som månad efter månad betalat till facket och a-kassan. Som aldrig tänkt att ensam är stark. Men som har haft svårt att framhäva våra oss själva, våra kunskaper och erfarenheter. Ja, vi har helt enkelt personifierat jantelagen. Det har säkert varit en nackdel i både lönesamtal, på anställningsintervjuer och på fester.

Nu skönmålar jag min egen generation en smula – kanske någon tycker – därför går vi raskt över till framtiden.

Vad kommer hända efter corona? När jag tittar in i spåkulan syns att krisen blir till gödsel i empatins drivbänk och gör oss mer omtänksamma och solidariska. Så många människor har redan visat sig vilja hjälpa dem i riskgrupper som sitter i karantän. Folk hjälper till att handla mat, hämta ut medicin, lära ut dataspel och mycket mer, snälla saker. Det verkar som en ny människosyn också smittar. "Godhet föder godhet" är kanske något att tatuera in eller brodera på en bonad.

Många ungdomar som jag intervjuat har talat så kärleksfullt om äldre människor på ett sätt som jag själv inte skulle ha sagt i den åldern. Och under senaste dagarna har nog många av oss blivit berörda av hur vårdpersonal sliter häcken av sig för att ge smittade patienter den bästa vården och omsorgen.

Och nu, efter en stor dipp som pågått sedan 2006, rusar ungdomar till a-kassor och till facket. Men kanske mer talande, om hur coronasmittan har påverkat människor, är att vårdutbildningarna har blivit attraktiva som bara sjutton inför höstens val. Antalet ansökningar till sjuksköterskeutbildningarna har ökat med hela 30 procent och till läkarlinjen är ökningen 26 procent. Gissningsvis känner ungdomarna som ansökar att de vill ha viktiga och meningsfulla jobb.

Kanske kommer erfarenheterna från coronapandemin att bädda för en sjukvård utan personalbrist och att vi, kollektivet Sverige, inser att vi har råd och är beredda att tillsammans betala vad den kostar.